Det är oroliga tider. Tiden pulsar och magiska väsen har börjat dyka upp i Mariefred. Bröderna Viggo och Alrik kommer dit som fosterbarn och träffar snart på det äldre syskonparet Magnar och Estrid. I ett källarutrymme som hör till Gripsholms slott finns ett uråldrigt bibliotek med magiska skrifter som de är satta att vakta. Nu söker de efter krigare som ska hjälpa dem att försvara biblioteket. Viggo och Alrik tycks vara de utvalda.
DE TVÅ FÖRSTA böckerna om Viggos och Alriks äventyr, Nidstången och Grimmen, kommer samtidigt nu i höst och nästa del redan till våren. Serien har tillkommit i ett samarbete mellan författarna Åsa Larsson och Ingela Korsell samt serietecknaren Henrik Jonsson. Böckerna är redan sålda till 17 länder och i följebrevet till recensionsexemplaren skriver förläggaren att hon har svårt att föreställa sig att vara med om något större än denna utgivning. Kanske var det bra att jag inte läste det förrän efter att jag läst böckerna; förväntningar som är alltför upptrissade kommer ju lätt på skam. Nu blev det inte så – jag uppskattar både historien och anslaget i böckerna. Mina associationer går till Sara Bergmark Elfgrens och Mats Strandbergs Engelsforstrilogi. Det finns många likheter, med den vanliga världen som plötsligt drabbas av inbrytningar från den magiska och de socialrealistiska inslagen, men böckerna om Viggo och Alrik vänder sig till en yngre publik.
FÖRFATTARNAS UTTALADE AMBITION är att skriva för läsovana, men ändå så avancerat att man inte skrämmer bort storläsarna. Det fungerar fint. Handlingen är spännande, språket flyter, illustrationerna är fräcka och actionfyllda (illustratören har tidigare bland annat tecknat för serien Batman). Jag hade emellertid gärna sett fördjupade personteckningar. Nu flyter Alrik och Viggo nästan ihop till en person, och på åtminstone ett ställe har författarna faktiskt själva blandat ihop dem. Men bortsett från det har de lyckats väl med att skapa spännande sträckläsningsböcker, som har alla förutsättningar att locka många läsare.
