Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kristin Amparo går sina drömmars väg

Kristin Amparo uppfyller sin barndoms drömmar. Drömmen om "Allsång på Skansen" har hon tack vare sommarhiten "Din soldat" redan checkat av - två gånger. Nu siktar hon på Melodifestivalen.

"Vilken tid hade vi sagt nu igen?"

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Kristin Amparo är redan tolv minuter sen till mötesplatsen utanför ett litet fik i Bagarmossen i södra Stockholm när sms:et kommer. Hon ringer upp, ångerfull och dubbelbokad, men med en plan.

-Jag hämtar dig med min väns bil. Vi löser det!

Fem minuter senare slänger hon upp dörren till en guldfärgad Volvo, och färden mot förmiddagens första mål börjar.

Att få till en intervju med Kristin Amparo sommaren 2014 har varit i det närmaste omöjligt. Hon har turnerat land och rike runt med Albin Johnsén och Mattias Andréasson och framfört sommarens största radiohit, "Din soldat", tre gånger om dagen, ofta fler.

En dag har hon haft ledigt. Då passade hon på att skriva en låt till sitt kommande debutalbum. Mer om detta senare, för nu är vi framme.

Hittade hem

-Var beredd på kaos, säger hon och öppnar dörren till lägenheten som hon delar med två andra musiker.

Genom ett turkost pärldraperi skymtar man köket där en kanna kallt kaffe, frukostflingor, tallrikar och koppar står framme. Hon visar vägen in till ett litet sovrum med en säng, en soffa och två keyboard. I den här lägenheten låter hon musiken flöda, hennes upplevelser blir till toner som måste ut. Det var också hit "Din soldat" skickades.

-När jag får en låt ska den dels vara bra, men jag ska också känna att jag kan lyfta låten. Låtar måste hitta hem. Det kändes som att den gjorde det.

Kristin Amparo försvinner in i ett annat rum och hämtar tre väskor. Ned för trapporna igen. Samtalet fortsätter utanför porten, i väntan på en taxi som ska ta henne till musikstudion i en annan del av Stockholm.

Fann varandra

Över en croissant på en stentrappa berättar hon om hur hon och Mattias Andréasson beundrade varandra på avstånd under fyra år när de båda studerade vid Kungliga musikhögskolan i Stockholm.

-Jag bara: "Åh, han är så snygg" Och han, typ: "Åh, hon är så bra", säger hon med ett skratt. -När jag såg att Mattias var med på "Din soldat" kände jag: "Vad fett! äntligen får vi till ett möte".

Trion fann varandra omedelbart. Hon använder ord som "förtroende" och "respekt" när hon talar om samarbetet, som resulterat i ytterligare en låt som släpps i oktober.

-Det är det som har gjort att den här sommaren har funkat trots att vi har gjort tre gig per dag i olika städer. Vi tycker om varandra. Det har varit en jättehäftig resa, jag är så himla tacksam.

Emot tabun

Resan är på intet sätt över. Taxin kommer, och Kristin Amparo berättar om nästa karriärmål: Melodifestivalen. Hon har redan haft ett möte med en sann expert på området.

-Jag och Fredrik Kempe sågs på en lunch. Som han fick betala. Jag är så pank, det är så pinsamt.

Hon skakar på huvudet och skrattar. De ska ses igen och skriva. Men det är inte alla som förstår eller står bakom hennes beslut.

-Alla i branschen bara: "Nej, gör det inte! Du kommer att förstöra din karriär!". Men barnet inom mig vill det här. Fatta. Carola! "Främling"! "Fångad av en stormvind"!

Hon har hört ordet "nej" många gånger. När hon deltog i TV4:s "X factor" 2012 till exempel. Men programmet gav henne värdefull marknadsföring, och inte minst erfarenhet.

-Jag tycker att det är viktigt att gå emot tabun. Och det här med stämpel. Jag går inte med på det. Jag tycker att vi alla är större än så. Det blir så tråkigt när man bara ska göra som alla andra hippa - vad nu det är - personer. Det blir ingen mångfald i det, säger hon.

På spanska

Taxin stannar. Ut med väskorna, ned för trapporna till musikstudion. Snart börjar det intensiva arbetet med hennes kommande album. Hon beskriver sin musikstil som "konstnärlig pop", och hon inspireras av...

-Queen, Whitney Houston, Stevie Wonder... Jag gillar Nicki Minaj. Det hårda, kaxiga. Men även Nina Simone, Tracy Chapman. Det nära, avskalade.

Kristin Amparo är adopterad från Colombia, och hon drömmer om att turnera i Sydamerika. Hon kommer att göra sina låtar både på spanska och på engelska.

-Jag längtar efter att få ta del av den världen och blandade den med soulen, hiphopen, jazzen, bluesen och den svenska folktraditionen som jag kommer ifrån. Den blandningen gillar jag väldigt mycket.

Tiden är slut. Kristin Amparo ler brett och rusar vidare.