Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kris efter ambassadstormning

Krisläge råder i förbindelserna mellan Egypten och Israel sedan hundratals egyptier stormat Israels ambassad i Kairo.

Stormningen sent i fredags var andra gången Israels ambassad attackerades sedan fem egyptiska poliser i augusti av misstag dödades av israeliskt stridsflyg vid gränsen till Gazaremsan.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

En skyddsmur runt byggnaden revs ner av folkmassan, som trängde in på ambassaden, vräkte ut dokument genom fönstren och slet ned Israels flagga.

Brandbomber

Protesterna fortsatte under natten. Runt 2 000 demonstranter befann sig i området kring ambassaden och polisen använde tårgas och sköt i luften för att skingra dem. Demonstranterna brände bildäck, kastade brandbomber och satte eld på polisbilar.

Egyptiska myndigheter och vårdkällor uppgav på lördagen att två eller tre demonstranter dödats och att totalt uppemot tusen människor skadats, bland dem cirka 300 poliser. 19 gripna hade lämnats över till militäråklagare.

Premiärminister Essam Sharaf kallade regeringens krisgrupp till möte och inrikesdepartement försatte polisen i höjd beredskap med indragna ledigheter. Hundratals soldater placerades ut i området.

Undsättning

Israels ambassadör Yitzhak Levanon flög under natten från Kairo med sin familj. Beskickningspersonalen och säkerhetsvakterna – enligt israeliska uppgifter ungefär 80 personer totalt – flögs hem till Israel i två olika plan. Sex säkerhetsvakter hade undsatts av en egyptisk elitstyrka. Bara en diplomat har lämnats kvar i Kairo, säger en myndighetskälla i Jerusalem.

Intrånget utlöste intensiv diplomatisk aktivitet. USA:s president Barack Obama och utrikesminister Hillary Clinton uppmanade egyptiska myndigheter att uppfylla sina internationella förpliktelser och skydda ambassaden.

Köldperiod

Israel, som haft en partner i den störtade förre presidenten Hosni Mubarak, har följt revoltvågen i arabvärlden med oro.

Just nu är förbindelserna dessutom iskalla med dess främsta bundsförvant i regionen, Turkiet. Den turkiska regeringen kräver att Israel ber om ursäkt för räden förra året mot Gazaaktivister på internationellt vatten, då nio turkar, varav en med amerikanskt medborgarskap, dödades.

Palestinafrågan är av avgörande betydelse för utvecklingen, eftersom Israels hantering av palestinierna väcker folklig harm i både Egypten och Turkiet.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.