Flera uppmärksammade bombdåd har skett på olika platser i Sverige under den gångna veckan.
Natten till onsdag skedde två explosioner med bara någon minuts mellanrum på samma gata i Frölunda i Göteborg, och i Stockholmsområdet har tre bombdåd inträffat. Vid dem skadades flera personer, dock inte allvarligt, och senast natten till i dag detonerade något vid ett flerfamiljshus i Linköping.
– Varje dåd är en brutal bekräftelse på att vi har att göra med kriminella nätverk med ett stort våldskapital som de är beredda att använda på ett sätt som är helt likgiltigt för konsekvenserna för oskyldiga människor, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) när GP träffar honom.
– Vi gör allt vad vi kan för att vända utvecklingen. För så här kan inget anständigt samhälle ha det.
Vad vill du säga till de drabbade i Frölunda?
– Att de inte är ensamma. Att hela samhället står bakom dem och att de nu måste kunna räkna med det omgivande samhällets stöd för att hantera sin situation, både vad gäller materiella skador men också andra behov som de kan ha för att hantera den här situationen.
"Måste vara väldigt uthålliga”
Regeringen har genomfört flera lagändringar och tillsatt flera utredningar för att få bukt med den bakomliggande gängkriminaliteten. Strömmer nämner bland annat visitationszoner, utökade befogenheter för polis att söka efter vapen och sprängmedel samt att polisen numera kan avlyssna i preventivt syfte.
– Det här har inte blivit vardag för den här regeringen. Vi är inte avtrubbade. Varje sådan här händelse är en händelse för mycket.
När tror du att vi kan se en varaktig förändring – att sådana här sprängningar anses så ovanliga som de var för bara några år sedan?
– Jag måste vara helt ärlig och säga att jag inte kan svara på det. Problemen har gått så långt och gripit tag om vårt samhälle på djupet. Men samtidigt är jag övertygad om att det går att vända utvecklingen.
Med de nya polisiära verktygen menar han att uppklaringsprocenten kommer att öka ytterligare – något han ser som en viktig del i det brottsförebyggande arbetet.
– Om man inte åker fast, då har man ingen anledning att avstå från att begå ett brott. Jag vill ta fasta på att hoppfullheten – att mitt i allt detta mörker så ser vi också att de vidtagna åtgärderna börjar bita. Men vi måste vara väldigt uthålliga om vi varaktigt ska lyckas vända utvecklingen.
Ny utredning om sprängmedel
Under torsdagen berättade regeringen att de ska starta en utredning som ser över hela lagen om brandfarliga och explosiva varor. Bakgrunden är att många av de sprängmedel som används kommer från legala arbetsplatser.
– Dagens lagstiftning är helt enkelt inte anpassad för samhällsutvecklingen, Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.
Regeringen vill utöver det se att ett nationellt tillståndsregister införs gällande hanteringen av explosiva och brandfarliga ämnen, något som i dag saknas. Carl-Oskar Bohlin tog upp räkneexemplet att det 2022 utfärdades 3 750 tillstånd men att bara 352 tillsyner genomfördes.
– Vi vet att en bristande tillsyn och regelefterlevnad hos de privata aktörer som hanterar explosiva varor innebär en risk för att sprängämnen för civila och legala ändamål blir åtkomliga för kriminella aktörer, sade Bohlin.
– Vi måste försäkra oss om att vi har ett robust system där inga sprängämnen hamnar i orätta händer, och där det inte blir en enkel väg för den organiserade brottsligheten att manifestera sitt våldskapital.
Målsättningen är att registret ska vara på plats i juli.
Utreder utökad sekretess
I flera fall har sprängdåden riktats mot kriminella som misstänks för brott. I samband med att åtalen och förundersökningarna blivit offentliga har deras identiteter också blivit kända.
Just nu utreder regeringen även huruvida delar av de uppgifterna ska kunna hemligstämplas. En utredning som ska presenteras i juni. Gunnar Strömmer berättar att han blev uppmärksammad på problemet när han besökte polis och åklagare i Göteborg för ett drygt år sedan.
– De lyfte fram att de kriminella nätverken använder de offentliga förundersökningarna till att försöka hota och tysta vittnen och skrämma målsäganden, säger han och menar att det kan påverka möjligheterna att få en fällande dom.
– Till det har det nu kommit vittnesmål från polisen om att det nya verkar vara att man använder de här underlagen för att kartlägga sina måltavlor i hämndaktioner.
Exakt hur en sådan lagstiftning skulle kunna utformas vill han inte spekulera i ännu, men han ser flera risker.
– Vi vill ha offentlighet och transparens in i domstolarna och möjlighet att granska verksamheten hos polis och åklagare. Det finns många legitima motstående intressen. Det är en balansgång. Men samtidigt måste vi vara nyktra och se att den här öppenheten också innebär sårbarheter som de kriminella använder på ett väldigt destruktivt sätt.
LÄS MER:M-toppens ilska efter sprängdåden: Måltavlorna borde vräkas
LÄS MER:Grannarna chockade efter explosionen i Frölunda: Rutan gick sönder i dotterns sovrum
