Kraftsamla för att rädda våra vattendrag

Varje gång det regnar i Göteborg släpps stora mängder miljöfarliga ämnen rakt ut i våra vattendrag. Kretslopp och vatten, Göteborgs stad, vill nu uppmärksamma att det behövs ekonomiska resurser, ytor i staden och samarbete mellan många aktörer för att klara miljökvalitetsnormerna och få välmående vattendrag, skriver bland andra Marianne Erlandson, Kretslopp och vatten.

ANNONS

Kretslopp och vatten har precis tagit fram en rapport över hur läget ser ut och vilka åtgärder som behöver genomföras. Regnvatten för med sig ämnen som vi inte vill ha i våra vattendrag. Det kommer från så väl stora vägar och industriområden som hustak. Från stora vägar handlar det bland annat om tungmetaller och mikroplaster. Vattnet behöver renas för att inte förorena vattendragen.

Kretslopp och vattens rapport visar att ungefär hälften av regnvattnet från alla stora vägar i staden leds via diken. Att leda dagvattnet via ett dike är ett sätt att minska föroreningarna på vägen till vattendragen. Ungefär hälften av de stora vägarnas dagvatten renas alltså inte. Och även om diken delvis minskar föroreningarna så minskas de ännu mer om vattnet leds igenom dammar.

ANNONS

Ungefär hälften av de stora vägarnas dagvatten renas alltså inte

Förvaltningen har identifierat nästan hundra platser runt om i staden där det finns en potential att bygga dammar för rening. För att allt vatten ska kunna renas behövs ytterligare ytor.

Varför bygger vi inte bara dammar där det behövs?

Mark för diken och dammar

Om vi ska uppnå miljökvalitetsnormerna krävs tillgång till mark för rening av dagvatten. Mark behövs för diken längs med vägar och för dammar eller parker som kan rena dagvattnet på vägen mot vattendragen. Mark är eftertraktat i en storstad som ska bygga tätt. Här arbetar de stadsplanerande förvaltningarna i Göteborgs stad för att på bästa sätt förena de olika markbehoven. Till viss del kan dagvattenåtgärder samutnyttja mark i exempelvis parker men för att nå målen krävs extra yta för att ge plats både åt vattnet och för människorna.

Förutom mark kräver åtgärderna omfattande finansiering, både för investering och drift av diken och dammar.

I EU:s vattendirektiv finns miljökvalitetsnormer som Göteborgs stad skulle ha uppnått redan 2015. Vi har ännu inte nått upp till dessa, och har fått dispens till 2021 respektive 2027. För att klara utmaningen krävs en kraftsamling från alla aktörer som påverkar vattendragen. Det gäller stadens verksamheter, industrier, jordbruk, skogsbruk både inom staden och uppströms älven, exploatörer som bygger nytt och fastighetsägare.

ANNONS

Vi behöver alla hjälpas åt för att skydda våra vattendrag.

Marianne Erlandson

förvaltningschef Kretslopp och vatten, Göteborgs stad

Glen Nivert

enhetschef dagvatten, Kretslopp och vatten

Linnéa Lundberg

projektingenjör dagvatten, Kretslopp och vatten

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS