Cecilia Malmström (FP), EU-kommissionär
Cecilia Malmström (FP), EU-kommissionär

Korruptionens omfattning i EU är hisnande

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

I den politiska debatten på många håll i Europa låter det ibland som om korruption inte är ett europeiskt problem. Mutor till beslutsfattare, företag eller tjänstemän betalas bara i andra länder. Skadeverkningarna drabbar andra, inte oss. Så lät det också i Göteborg innan korruptionshärvan, men nu vet vi bättre. Korruptionen är i högsta grad ett problem för oss alla.

I dag presenterar jag en rapport från EU-kommissionen om hur det står till med korruptionen i EU-länderna, den första i sitt slag. Rapporten visar svart på vitt att inget land i EU är förskonat, men att korruptionsläget ser olika ut i olika länder.

ANNONS

Rapporten går igenom de områden i respektive EU-land, inklusive Sverige, där problemen med korruption är som störst, och kommer med förslag om vad som kan göras. I en del länder kan det handla om att rutinerna för offentliga upphandlingar är alltför sårbara. På andra ställen är det partifinansiering som är det största problemet, eller att korruptionen är utbredd på kommunal nivå, eller att patienter ibland måste betala under bordet för att få ordentlig sjukvård.

På många håll i EU finns lagar på plats, men det är inte alltid som de följs. Antikorruptionslagar bryts utan bestraffning och de myndigheter vars uppgift det är att förbättra situationen saknar tillräckliga resurser.

Utlovat krafttag mot korruptionen

Genuin politisk vilja att tackla problemet ser ut att saknas på många håll i Europa. Detta trots att många regeringar har blivit valda efter att ha utlovat krafttag mot korruptionen. Omfattningen av problemet är hisnande. Korruption har långtgående effekter för vårt samhällsbygge – den tär på förtroendet för demokratiska institutioner, dränerar den legala ekonomin på resurser och är en grogrund för organiserad brottslighet.

De ekonomiska kostnaderna går att mäta i reda siffror. I EU-länderna beräknas korruptionen belasta Europas redan hårt ansatta ekonomi med minst 120 miljarder euro om året, alltså nästan lika mycket som hela EU:s årsbudget.

ANNONS

Två omfattande undersökningar

Tillsammans med analysen av situationen i varje medlemsland presenterar EU-kommissionen i dag också två omfattande opinionsundersökningar. Mer än tre fjärdedelar av EU:s medborgare håller med om att korruptionen är utbredd i deras hemland. Fyra av tio företag i EU anser att europeisk korruption är ett hinder för att göra affärer. Fyra procent av européerna har ombetts eller förväntats betala en muta under det senaste året.

I Sverige är situationen betydligt bättre än snittet – här är siffran under en procent. Däremot säger sig 18 procent av svenskarna känna någon som har tagit emot en muta, att jämföra med EU-snittet på 12 procent.

På det hela taget är Sverige och de andra nordiska länderna goda exempel i EU-sfären. Sverige är tveklöst ett av de länder som har minst problem med korruption, och andra EU-länder bör dra lärdom av Sveriges lösningar för att handskas med problemet. Öppenhet och offentlighetslagstiftning spelar här en viktig roll.

Men Sverige är inte felfritt, något som inte minst turerna kring härvan i Göteborg och frågetecknen kring Telias etablering i Uzbekistan har visat.

I rapporten i dag föreslår EU-kommissionen bland annat ökade krav på insyn när det gäller kommuners avtal med privata entreprenörer. Vi föreslår också att bötesbeloppen för företag höjs i fall av mutbrott i utlandet, samt att det i dessa fall bör bli lättare att utkräva ansvar även när brottet ska ha begåtts av en tredje part. Dessutom – för att i dag kunna bestraffa ett mutbrott begånget i utlandet kräver svensk lagstiftning att detta ses som ett brott även i landet i fråga. Detta krav kan behöva ses över.

ANNONS

Uttrycker stor oro

I rapporten uttrycker EU-kommissionen också oro över att det fortfarande går att lämna anonyma bidrag till svenska politiska partier. Sverige bör överväga att införa ett förbud mot sådana, på såväl nationell som regional och kommunal nivå.

I vissa EU-länder är problemen med korruption mindre och lättare att hantera, i andra är de betydligt större. Det är bara om alla EU-länders regeringar tar problemet på största allvar som vi kan bli kvitt den tumör på samhällskroppen som korruptionen utgör. Det handlar både om tillit och om pengar. I ett Europa som nätt och jämnt kommit ur den ekonomiska krisen har vi inte råd att dra fötterna efter oss längre.

Cecilia Malmström (FP)

EU-kommissionär

ANNONS