Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Debatt om korruption på Bokmässan.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Korruption mer accepterat i Göteborg

Göteborgarna tycks ha en högre acceptans för mutor än resten av svenska folket. Det visar en studie som diskuterades på Bokmässan på fredagen.

Samtidigt som åklagare Nils-Eric Schultz satt och skrev mutåtal på sitt arbetsrum på andra sidan Skånegatan hölls på fredagsförmiddagen ett seminarium om korruption på Bokmässan. Tre forskare och en journalist satt i panelen. Däremot fanns ingen representant från Göteborgs stad bland talarna, trots att en inbjudan gått ut.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Tyvärr sammanföll detta med kommunens förvaltnings- och bolagschefskonferens. Vi har gjort allt i vår makt för att kunna vara med och har beklagat att vi inte kunde medverka, säger Ann-Christene Alkner Dahl, som är huvudprojektledare för Göteborgs stads insatser mot korruption.

Flera frågor som togs upp under seminariet rörde huruvida Göteborg är mer korrupt än andra kommuner. För grävande journalisten Nils Hanson på Uppdrag granskning, som avslöjade mutskandalen, är svaret på den frågan ja.

- I den här stan finns ingen kontroll, man bryr sig exempelvis inte om att granska fakturor, det är slappt och likgiltigt, säger han.

Oavsett om Göteborg är mer korrupt än andra städer eller inte finns tecken på att inställningen till mutbrott skiljer sig mellan göteborgare och övriga svenskar. Det visar en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som gjordes förra hösten.

- Göteborgarna är något mer accepterande än andra och trodde dessutom att korruptionen var mera utbredd, säger Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap, som gjort studien tillsammans med sin kollega Monika Bauhr.

Efter det senaste årets många avslöjanden om mutor inom Göteborgs förvaltningar och bolag ligger det nära till hands att tro att göteborgarna snarare skulle se mer allvarligt på korruption än andra. Men i stället kan det alltså vara tvärtom.

- När en medborgare nås av information om att många andra tycks ägna sig åt korruption ändrar det långsamt beteendet. Då är den onda spiralen igång och resultaten i studien visar att det kan gå mycket snabbt, säger Henrik Oscarsson.

Mätningen av svenska folkets inställning till korruption ska ingå även i kommande SOM-undersökning som kommer att genomföras under hösten.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.