Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kontrollerna ska avskräcka

Västtrafik gick över 10 miljoner back på biljettkontrollerna förra året. Men bolaget hävdar att systemet är lönsamt. Utan kontroller skulle fuskåkarna bli flera.

– Kontrollverksamheten är förebyggande. Den ska avskräcka den potentielle fuskåkaren, säger Hugo Lepik, affärsområdeschef för Göteborgs Stadstrafik.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Västtrafik beräknar att fuskåkandet kostar ungefär 50 miljoner kronor i missade biljettintäkter på ett år. Det är för att hålla den siffran i schack som man har biljettkontroller.

Kontrollerna i sin tur kostar Västtrafik ungefär 33 miljoner kronor årligen och då kontrollerar man 1,5 procent av resenärerna.

– 1,5 procent är något slags magiskt tal. Det är tillräckligt mycket för att man ska åtminstone överväga att betala. Det är ju den primära uppgiften med kontrollinsatsen att se till att den normale resenären faktiskt betalar sin avgift, säger Hugo Lepik.

Inkomsterna från kontrollverksamheten var cirka 25 miljoner förra året. Det blev alltså en förlustaffär på drygt 10 miljoner kronor för Västtrafik. Det man vinner är att fuskåkandet inte skenar.

Uppgifterna från Hugo Lepik tidigare visade sig vara de budgeterade siffrorna.

Lepik meddelade senare under torsdagen att utfallet, som finns med i bokslutet, är bättre. Kostnaden för biljettkontrollen var cirka 35 miljoner och intäkterna 2010 blev, efter ökade kontroller under året, knappt 25 miljoner kronor.

Storkontrollerna är Västtrafiks senaste drag i kampen mot fuskåkarna. En stor grupp kontrollanter kollar alla färdbevis på vagnen i en samlad aktion.

Men det är kontroversiellt. Många vittnar om hätsk stämning och aggressiva kontrollanter.

GP:s filmteam blev bryskt stoppat både inne i vagnen och utanför på hållplatsen.

- Att det triggar en sådan aggressivitet så snabbt är inte OK, säger Västtrafiks vd Lars Backström, när han tittar på inslaget.

Vad är det då för regler som gäller för att få filma fritt?

När en resenär kliver på en spårvagn eller buss ingår denne ett avtal med Västtrafik. Man ska då hålla sig till de resevillkor som finns på bolagets hemsida, bland annat ha ett giltigt färdbevis.

Christian Johansson, instruktör för kontrollanterna och utbildningsansvarig, medger att kontrollerna kan leda till pressade situationer.

– De som är mest rädda är de som har biljett. De är rädda att de har gjort fel på något sätt, säger Christian Johansson.

Inne på en spårvagn får man bara filma om det inte "upplevs som störande eller vållar obehag" för andra. Förarens eller andra trafiktjänstemäns uppfattning gäller.

Blir man tillsagd att stänga av sin kamera måste man göra det. Men att omedelbart hota med en polisanmälan, som kontrollanten gör i GP TV-inslaget, är alltså inte korrekt.

På hållplatserna är det mer komplicerat. Den allmänna uppfattningen hos olika experter hos polis, Svenska Fotografernas Förbund och kontrollanternas instruktör Christian Johansson är att det i regel inte finns några hinder för att filma.

Men det är en gråzon och det kan finnas undantag.

– Det kan vara förbjudet, men det behöver inte vara det. Men vad som gäller för filmning på hållplats är inget jag pratar om så mycket. Så jag vet faktiskt inte exakt hur det ser ut, säger Christian Johanson, som är instruktör för kontrollanterna.

Två kontrollanter säger i GP TV-inslaget att filmning på hållplats inte är tillåtet. Var har de fått det ifrån?

– Det vet jag inte. Han kanske kände sig hotad i den situationen, säger Christer Johansson.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.