Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kompassen hjälper dig att välja

Valkompassen är ett sätt att testa dina partisympatier. Men gör gärna testet flera gånger och ta resultatet med en nypa salt.

Så tycker i alla fall Stig-Björn Ljunggren, en av upphovsmännen till den valkompass som TT Spektra har utvecklat och som finns både på gp.se och en rad andra sajter.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Stig-Björn Ljunggren är statsvetare, debattör och konsult. Han har tillsammans med Tommy Möller, professor i statskunskap, och journalisten Christer Isaksson- arbetat med att ta fram valkompasser i flera valrörelser.

Den första utmaningen är att välja rätt frågor, säger han.

- Först får man hitta några frågor som är valrörelsens stora diskussionsfrågor, snackisarna.

- För det andra gäller att välja de snackisar som är verkligt partiskiljande och för det tredje att se till att varje parti får med "sin" stora fråga. Det fjärde kravet är att göra frågan så att den blir lite rolig också, den ska vara formulerad så som folk uttrycker sig - inte som partierna vill presentera den, säger Stig-Björn Ljunggren.

Det allra svåraste är kanske att vikta svaren rätt.

- Dels får vi förstås ta hänsyn till hur partiets politik ser ut - dels får vi väga in hur hårt partiet driver frågan, berättar Stig-Björn Ljunggren.

Han tar monarki eller republik som ett exempel.

I partiprogrammet strävar både S och V efter republik men som alla vet är det ingen fråga som drivs särskilt hårt av socialdemokratin. Klickar du "sympatiserar helt" för påståendet "Monarkin ska avskaffas" ger det därför mer plus för V än för S.

Innan valkompassen sjösattes i våras testkördes den på ett antal personer, både politiker och andra. Sedan dess har den uppdaterats och uppdateringarna kommer att fortsätta hela valrörelsen, för att följa debattens svängningar och nya utspel väntar.

Stig-Björn Ljunggen betonar att valkompassen bara ska ses som en vägledning. 

- Framför allt vill jag rekommendera att man gör den flera gånger, kanske välja lite olika svarsnyanser och ändra lite i vilka frågor som känns allra viktigast för dig.

- Att man "blir" ett visst parti behöver ju inte betyda att det är det partiet man ska rösta på. Jag blir till exempel ofta folkpartist eller centerpartist när jag utgår från sakfrågorna men det är inte partier jag tänker rösta på - det avgörs ju av andra saker också, säger han.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.