Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Regeia El-Hussein, Daniel Marsfäld och Philip Lindblad på Toleredsskolan skolkar inte själva men märker att flera klasskamrater ibland är borta utan anledning.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kommunen har usel koll på skolket

GP:s granskning visar att bara två av tio stadsdelar har full koll på hur många elever som skolkade under ett läsår.

Allt fler tonåringar lämnar skolan utan godkända betyg i kärnämnena. Internationella jämförelser visar också att svenska elever halkar efter i matte.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Tidigt i somras presenterade Skolinspektionen en rapport om skolk och skolplikt vid landets skolor.

50 skolor i 28 kommuner granskades och det visade sig att över hälften av kommunerna saknar en samlad bild av skolket.

GP ville ta reda på hur mycket ogiltig frånvaro som finns på de kommunala grundskolorna i Göteborg. Sanningen är att ingen vet.

Åtta av tio stadsdelar kan inte redovisa alla siffrorna.

Jasha Marteleur är skolchef i Angered, en av de stadsdelar som inte kan ge en samlad bild av skolket.

– Alla skolor har ett frånvarorapporteringssystem, men det ser olika ut. Därför är det svårt för oss att jämföra statistiken. Men att jobba med skolket är jätteviktigt. De elever som struntar att gå i skolan har lättare för att hamna i gäng, säger han.

Nyligen har stadsdelen dragit igång ett arbete då det gäller elevers ogiltiga frånvaro. Tanken är att hitta gemensamma rutiner kring hur elever som skolkar ska få hjälp.

Carina Abréu är chef för skol-inspektionen i Göteborg.

Varför är det viktigt att ha koll på skolket?

– Det råder skolplikt. Elever ska vara i skolan. Det är kommunens skyldighet att se till att det finns rutiner som fungerar och åtgärder om elever inte kommer till skolan, säger Carina Abréu.

Ändå saknar alltså många skolor i Göteborg en samlad bild av den ogiltiga frånvaron. Ibland stannar uppgifterna hos läraren, ibland når uppgifterna rektorn och ibland stadsdelskontoret. Samtidigt har skolorna inga krav på att presentera heltäckande siffror.

Frånvaron mäts endast under två tidpunkter varje läsår – en vecka på hösten och en vecka på våren.

Enligt Claes Strand, planeringsledare i kommunens utbildningsgrupp, haltar inrapporteringen och det svårt att dra några slutsatser kring frånvaron.

– Det är inget att hymla med att siffrorna lämnar en del att önska i kvalitetssäkring, så är det bara, säger han.

Men Göteborgs metod döms ut av Skolinspektionen – det går helt enkelt inte att ha koll på frånvaron med hjälp av två veckor.

– Alla kommuner är skyldiga att hålla sig informerade om frånvaron för att kunna vidta rätt åtgärder för varje elev. Annars bryter man mot lagen om skolplikt, säger Jonas Nygren, utredare vid skolinspektionen.

"Vår son missade mycket"

Susanna och hennes man har en vuxen son som var frånvarande stora delar av högstadiet.

– Vår son missade mycket och som föräldrar kände vi oss ofta ensamma om att försöka få iväg honom till skolan, säger hon tillägger:

– Det var bara undantagsvis som skolan hörde av sig. Det kändes som om han lika gärna kunde ha blivit kidnappad utan att skolan skulle reagera.

I dag är sonen 22 år gammal och har fått hämta in mycket av de missade kunskaperna på egen hand.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.