Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kom i positiv spiral med en budget

Soliga semesterdagar sätter spår i plånboken. Dags att göra en budget i höst. Komma in i en positiv pengaspiral och spara vart tionde.

På sommaren är vi mer spendersamma samtidigt som det är svårare att ha koll vart pengarna tar vägen. Därför kan det vara dags att komma in i en positiv pengaspiral.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Bodil Hallin, familjeekonom Ikano bank, menar att de flesta har bra övergripande koll på sin ekonomi. Det är i detaljerna det ofta brister. Få sätter sig ner och gör en detaljerad budget och sen följer upp sin privata ekonomi.

– Nu i höst är en bra tid att börja räkna på en budget. Men ta en sak i taget. Var inte för ambitiös, då är det lätt att tappa sugen. Gör det tillsammans med andra då blir det roligare, säger Bodil Hallin.

Hon menar att det är en bra lektion att någon gång per år göra upp en budget och få en ordentlig koll på hushållsekonomin.

– Då lär man sig samtidigt mycket om den egna ekonomin och får uppslag och tankar under tiden.

Börja gå igenom utgifterna genom de räkningar du får. Starta strategiskt med att välja ut några stora poster som mat, boende, elen, resor, bilen och pendlande.

– Se över om det går att spara in på något. Kanske ett bättre el-avtal kan spara pengar varje månad.

Budgeten hjälper dig att planera ekonomin och se vad du lägger pengar på. Vill jag lägga mindre eller mer på något? Hur får jag loss pengar på det jag vill satsa på?

– En budget kan vara motiverande för att kunna göra förändringar, säger familjeekonom Bodil Hallin, Ikano bank.

Försök att spara något varje månad. Hur mycket du kan spara beror naturligtvis på din ekonomi.

– Jag gillar den gamla tumregeln att försöka spara tio procent av lönen. Kapa en nolla på lönen och sätt i en automatisk överföring.

Men även så lite som 10 kronor om dagen blir 300 kronor i månaden och 3 600 kronor på ett år. Sätter du in pengarna på ett räntekonto växer summan än mer.

– Det allra finaste är att man kan komma åt ränta-på-ränta-effekten, summerar Bodil Hallin.

Kan du spara så gör det i en stege, spara i tre steg.

1. Fyll upp en buffert för oförutsedda utgifter efter behov. Den behöver inte vara så stor. Lägg pengarna i ett sparkonto med fria uttag så att du snabbt kan ta ut när du behöver pengarna.

2. Sen kan det vara idé att försöka spara till större investeringar som bil eller bostad. Sparhorisonten är mer än ett år, kanske tre-fyra år. Kanske ska du överväga att gå in i fonder. Men det finns som alltid en risk med värdepapper och du måste kunna leva med att det kan gå upp och ner.

3. Ett sparande för framtiden. Då sätter du av pengar längre fram i livet, till exempel pensionen.

Bodil Hallin tycker att det är bra att dela upp ekonomin på separata konton, precis som man förr hade olika kuvert med pengar till olika ändamål.

– Har du allt sparande i en klump kan du frestas att tulla på besparingarna.

Det finns utgifter i din vardag som är relativt lätt att spara in på. Ett exempel är matlåda till jobbet där du kan spara 50 kronor per dag. På en månad ger det 1 000 kronor.

– Visserligen måste du lägga mer tid att laga mat hemma. Det finns ofta mat hemma som du inte använt och annars måste slänga. Och nu under skördesäsongen kan du passa på att få tag i billiga grönsaker.

Ska du storhandla eller småhandla det du behöver?

– För en storfamilj lönar det sig att storhandla. För ett singelhushåll är det inte självklart att det lönar sig. Man kanske köper mer än det går åt. Och tar man bil till stormarknaden så kanske förtjänsten äts upp av bilkostnaden.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.