Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bra för klimatet. Träden gör att jorden hålls näringsrik och fuktig trots långvariga torrperioder, skriver debattörerna.

Klimatpolitiken behöver fler träd

Om jordbrukare planterar träd på sina gårdar kan utarmade jordar ge dubbelt så stora skördar. Denna metod, agroforestry, är en klimat- och biståndsinsats med starkt stöd i forskningen. Sverige bör använda en betydande del av sitt klimatbistånd till detta, skriver medlemmar i Agroforestry Network.

En majoritet av jordens 700 miljoner extremt fattiga bor på landsbygden och är beroende av jordbruk för sin överlevnad. Men översvämningar, torka och andra effekter av klimatförändringarna gör deras hårda liv ännu tuffare. Skörden kan betyda skillnaden mellan att ta sig ur fattigdom och betala sina barns skolgång, eller svälta och kanske tvingas lämna sin gård. FN:s flyktingorgan UNHCR bedömer att det kommer att finnas mellan 250 miljoner och en miljard klimatflyktingar år 2050.

Sverige har i dag ”miljö och klimat” som ett prioriterat område inom biståndet. Samtidigt saknas det tillräckliga kunskaper om klimatbiståndets effekter. En rapport från Expertgruppen för biståndsanalys menar att av de klimatinsatser som genomfördes för att minska klimateffekter och samtidigt bekämpa fattigdom hade få utvärderats på vetenskaplig grund. Men i stället för att avfärda klimatbiståndet måste vi använda de metoder som faktiskt fungerar.

Gränsöverskridande samarbete

Mot denna bakgrund lanserar vi på tisdag 22/11 Agroforestry Network. Det är ett gränsöverskridande samarbete mellan svenska forskare och biståndsorganisationer som ska öka användningen av agroforestry i utvecklingsländerna. Agroforestry är en klimat- och biståndsinsats med starkt stöd i forskningen. När jordbrukare planterar träd på sina gårdar kan utarmade jordar ge dubbelt så stora skördar. Träden gör att jorden hålls näringsrik och fuktig trots långvariga torrperioder, och binder jorden när det regnar intensivt så att skördarna inte spolas bort. Dessa positiva effekter kan bekräftas av Vi-skogen som stöttat flera hundra tusen familjer i östra Afrika att ta sig ur fattigdom genom agroforestry.

Störst potential

Det konventionella jordbruket är en av de sektorer med störst klimatavtryck. FN:s klimatpanel IPCC menar att agroforestry är den metod med störst potential att minska utsläppen av växthusgaser i världen.

Donald Trumps presidentseger kan bromsa det internationella klimatarbetet. Nu är det viktigare än någonsin att vi står upp för klimatet och prioriterar effektiva insatser.

En målsättning för FN:s globala hållbarhetsmål är att världens klimatbistånd ska uppgå till 100 miljarder dollar årligen från år 2020. Vi uppmanar Sveriges regering att verka för att en betydande del av dessa pengar går till agroforestry. Det kan bli räddningen för såväl klimatet som människor i fattigdom.

Henrik Brundin, vice vd, Vi-skogen

Anders Malmer, professor, SLU Global

Eskil Mattsson, forskare, Focali

Madeleine Fogde, programchef, SIANI

medlemmar i Agroforestry Network