En budget för barnen. Så skulle man kunna sammanfatta de satsningar den socialdemokratiska majoriteten i Göteborg planerar 2011. Till exempel vill S använda 150 miljoner kronor extra för att stärka kvaliteten i förskolan. Enligt kommunalrådet Anneli Hultén menar man med ”stärka kvaliteten” i första hand att minska barngrupperna.
Det är välbehövligt. De senaste åren har rapporterna duggat tätt från stadsdel efter stadsdel om förskolegrupper på långt över 20 barn. Den forskning som finns på området har visat att det, oavsett hur välanpassade lokaler man kan tyckas ha, är allt för stora grupper. De rekommendationer som finns från Skolverket (som tyvärr just bara är rekommendationer) talar om en maxstorlek på 15 barn, men helst bör det vara färre för att pedagogerna skall ha möjlighet att göra ett så bra jobb som möjligt. Blir grupperna för stora får många barn problem att knyta an och känna sig trygga i förskolemiljön. Samtidigt minskar förskollärarnas möjligheter att ha koll på varje enskilt barn och dess behov.
Socialdemokraterna vill dessutom att det skall finnas tillgång till familjedaghem (numera omdöpt till pedagogisk omsorg) i alla stadsdelar. Något som det trots alla fina ord om valfrihet inte finns tillgång till i dag. Enligt det ansvariga kommunalrådet Ann Lundgren (S) vill majoriteten avsätta två miljoner kronor för att rekrytera fler dagmammor. Förhoppningen är dessutom att man med fler familjedaghem också skall kunna uppnå en mer flexibel barnomsorg. Visst vore det bra om det kunde bli så.
Samtidigt skall man inte glömma att det främst är socialdemokraterna som bär skulden till den regelrätta utfrysning av dagbarnvårdarna som skett under det senaste decenniet. Man har i många stadsdelar tagit bort gemensamhetslokaler och inte velat nyanställa.
På kommunens hemsida har man mörkat ned dagbarnvårdarnas existens och det har endast ”gjort reklam” för de olika förskolorna i färgglada broschyrer på BVC. Detta trots att dagmammorna i många stadsdelar toppar de nöjdhetsmätningar av förskoleverksamheten som kommunen gjort med barn och föräldrar.
Socialdemokraterna är också de som utan att skämmas packat barnen som sillar på många förskolor. Så sent som i våras sade Ann Lundgren dessutom att det inte är något större problem med grupper om 25-27 barn. Nu har hon och partiet alltså ändrat sig vilket i och för sig är bra. Men kan man lita på att Hulthén och Lundgren menar vad de säger? Liknande löften har ju avgivits förut utan att infrias. Det är ju inte för inte en socialdemokratisk paradgren att först ställa till oreda i barn- och äldreomsorg (eller vad det nu handlar om för verksamhet), och sedan polemisera mot sig själv.
Förutom de många löftena på barnområdet så innehöll socialdemokraternas budget för 2011 också en satsning på att stärka kvaliteten inom just äldreomsorgen. Bland annat vill man ge personalen ökade möjligheter till vidareutbildning. Även det är som så mycket annat i S-budget mycket bra. Men skall man tro på löftena? För samtidigt som majoriteten i stadshuset sitter och säger att de vill satsa sitter deras partikamrater i stadsdelarna och lägger ned äldreboenden på löpande band. Hur går det ihop? Det gör det inte.
$1