Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Det finns inga belägg för att Svenskt näringslivs kampanj mot Las-reglerna stämmer överens med verkligheten. Aktuell statistik visar att lagen fungerar, skriver fackliga företrädare för skogs-, trä- och grafiska branschen.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kampanjen mot Las bygger inte på fakta

Svenskt näringsliv anser att företagen förlorar värdefull kompetens på grund av Las-reglerna. Men det är en felaktig bild av verkligheten. Det bekräftas av varslen som genomfördes under krisperioden 1 juli 2008 till och med 28 februari 2009, skriver Per-Olof Sjöö och Tommy Andersson, fackliga företrädare för skogs-, trä- och grafikerbranschen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Svenskt näringsliv bedriver en ideologisk kampanj för att försvaga lagen om anställningsskydd, Las, i syfte att minska de anställdas inflytande på arbetsplatserna. De har bland annat givit ut en rapport ”Paragraf 22” där vårt fackförbund GS (tidigare Skogs- och Träfacket och Grafiska Fackförbundet) pekas ut som särskilt stridbara.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Kampanjen att försvaga Las stöds av de borgerliga partier som pressas av dåliga opinionssiffror. Därmed hoppas de kunna locka väljare från Moderaterna.

Efter att ha tagit del av den pågående debatten konstaterar vi att inläggen oftare färgas av politiska åsikter och allmänt tyckande än att det förs en saklig diskussion om hur tillämpningen av lagen faktiskt fungerar.

Ett av de argument som framförs mot Las och fackföreningsrörelsen är att det är svårt att komma överens och att företagen därför förlorar värdefull kompetens. Det är en felaktig bild av verkligheten, vilket bekräftas av de varselförhandlingar som gjordes under krisperioden 1 juli 2008 till och med 28 februari 2009.

Under denna period lades inom dåvarande skogs- och träfackets branscher 785 varsel på arbetsplatser som hade kollektivavtal med förbundet. I endast fem av dessa varselförhandlingar kom inte fack och arbetsgivare på lokal nivå överens om turordningen och ärendet gick vidare till central förhandling.

Det är mindre än en procent av fallen. Att då påstå att Las inte är flexibel blir därför löjeväckande. Siffrorna visar tydligt att man lokalt finner lösningar, vilket är självklart eftersom det ligger i båda parternas intresse att företagen går bra och utvecklas.

Stöds av SEB:s företagspanel

Vår statistik stöds av SEB:s företagspanel där 1 400 företagare svarat på frågan: Har ni under det senaste årets kris upplevt att Las turordningsregler vid uppsägning lett till att ni tvingats göra er av med kompetens som ni hade behövt ha kvar? Bara åtta procent av företagen svarade ja, medan 81 procent sade nej.

Vi kan även konstatera att ingen företagare har nämnt Las som ett problem under något av de hundratals arbetsplatsbesök som vi har gjort under det senaste året. Inte en enda gång! Tillämpningen av Las fungerar väl och det bakomliggande syftet med försämringar i Las är snarare att minska de anställdas inflytande.

Ett annat krav från Svenskt näringsliv är att utöka den undantagsregel som i dag finns i Las, och som innebär att företag med upp till tio anställda kan göra två undantag från turordningsreglerna vid uppsägning. Det innebär att arbetsgivarna får en utökad makt att välja vilka som ska få vara kvar på arbetsplatsen vid neddragningar utan att behöva förhandla.

Följer turordningsreglerna

Våra siffror från perioden visar även att drygt 8 av 10 företag med upp till tio anställda följer principen ”sist in – först ut” jämfört med företag som har fler än tio anställda där motsvarande siffra är 6 av 10. Mindre företag följer således i större utsträckning turordningsreglerna enligt Las trots att de har möjlighet till två undantag. Det finns enligt oss ingen anledning till att utöka undantagsregeln, snarare bör regeln avskaffas.

Motståndare till Las hävdar även att lagens uppbyggnad får effekten att arbetsgivare varslar fler än nödvändigt för att få förhandlingsutrymme och sedan kunna gå med på att säga upp ett mindre antal personer i förhandlingen. Detta motbevisas av våra siffror eftersom så stor andel som 92 procent av dem som varslades under perioden sades upp.

Las syfte är att öka de anställdas anställningstrygghet genom att reglera arbetstagares rättsliga skydd mot godtycklig eller osaklig uppsägning från arbetsgivarens sida. Lagen uppkom eftersom undersökningar i slutet av 1960-talet visade att arbetslösheten bland äldre ökade kraftigt och att de dessutom hade längre arbetslöshetsperioder än unga. Lagen skulle därmed förhindra att äldre och utslitna arbetare skulle sägas upp först för att arbetsgivarna ansåg att de var förbrukade. Vi menar att behovet av LAS är lika stort eller större i dag. Aktuell statistik visar att äldre fortfarande har svårare att komma tillbaka till arbetslivet då de drabbats av arbetslöshet och att de behöver ett skydd i form av Las.

Därför säger vi nej

Om arbetsgivaren ensidigt får avgöra vem som får behålla jobbet sätts de anställda i en mycket utsatt situation. Vem vågar då ta på sig ett fackligt uppdrag för att företräda sina arbetskamrater? Vem vågar ifrågasätta en dålig arbetsmiljö? Ansöka om tjänstledigt för att studera? Utnyttja sin rätt till föräldraledighet? Vara hemma när man blir sjuk? Tryggheten vid anställning är inte bara en fråga om vem som ska bestämma på arbetsplatsen utan också en fråga om vilket samhälle vi vill ha och leva i. Därför säger vi nej till försämringar i lagen om anställningsskydd.

Per-Olof Sjöö

förbundsordförande GS

Tommy Andersson

avtalssekretare GS