Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Jurassic World

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Dinosauriefilm

Dinosauriefilm

Jurassic World

Regi: Colin Trevorrow

Med: Bryce Dallas Howard, Chris Pratt, Irrfan Khan och Vincent D´Onofrio

USA, 2015 (124 min)

Fjorton år efter den halvdana Jurassic Park 3 är Steven Spielberg (producent) och Colin Trevorrow (regissör) övertygade om att alla biobesökare i hela världen går och längtar efter en ny dinosauriefilm. Spielberg brukar ha full filmkoll, men här tror jag att han faktiskt har missbedömt publikintresset. Visst är Jurassic World nästa etta på biotoppen, men särskilt långvarig kommer inte den placeringen att bli.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Bäst i filmen är, som förväntat, specialeffekterna i 3D. Den rätta filmmagin infinner sig, i alla fall hos filmnostalgiker, när John Williams mäktiga musikaliska ledmotiv dyker upp för första gången på soundtracket. Så värst mycket mer har Spielberg/Trevorrow inte att komma med.

Manuset är märkvärdigt klent och spelet från huvudrollsinnehavarna Bryce Dallas Howard och Chris Pratt är märkvärdigt blekt. Med en budget på 150 miljoner dollar borde man ju haft råd att anlita bättre, mer karismatiska skådespelare.

Målgruppsmässigt ligger filmen lite pyrt till. Jurassic World (som fått 11-årsgräns på bio i Sverige) är bitvis i råaste laget för att fungera som familjeunderhållning. Samtidigt är filmen som helhet på tok för barnslig för att locka vuxenpubliken.

Handling: Jurassic World-besökarna har börjat tröttna på att titta på de gamla vanliga dinosaurierna. Man vill se större och mer skrämmande rovdjur, med fler och vassare tänder. Alltså har nöjesparkens labb tagit fram en genetisk hybrid, ett monster och en regelrätt mördarmaskin, som till ingens förvåning (från oss som sitter på bio), inte tänker nöja sig med att vara inspärrad bakom höga murar. Sedan blir väldigt många uppätna, ungefär som i Spielbergs genombrottsfilm Hajen (1975).

Småsömnigt är filmens mittparti, men finalen bjuder på helt okej dinosaurieaction.

Läs också: Jurassic World har mycket att leva upp till.