Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Nils-Erik Johansson jublar efter 1-0-målet.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Jonas Olsson kan lämna in

IFK Göteborgs kräftgång fortsätter. Och nu funderar tränaren Jonas Olsson på att hoppa av. – Jag kommer att göra det som är bäst för IFK Göteborg. Det finns ingen prestige i det här, säger han.

I måndags gjorde Blåvitt en riktigt bra match mot Helsingborg – men blev utan poäng. I går svarade IFK för en medioker insats mot AIK – och blev utan poäng.
Mesta mästarna ligger sist i allsvenskan, med noll poäng och bara två gjorda mål på fyra matcher.
– Det är en mardrömsstart, inget att snacka om. Och det är klart att det känns jäkligt tungt. Både för mig och för killarna, säger IFK-tränaren.

IFK Göteborg hade två chanser i matchen mot AIK. Elmar Bjarnason sköt i ribban i inledningen av matchen och Stefan Selakovic nickade i stolpen i slutminuterna. Utöver det skapades ingenting.
AIK hade långa stunder ett fast grepp om matchen. Vid 1–0-målet (17:e minuten) gick flera IFK-backar bort sig och Nils-Erik Johansson kunde skalla in bollen. Vid 2–0 målet (57:e) fick Ibrahim Bangura på en kanonträff och skottet borrade sig in i krysset.

Men matchen i sig är inte det mest intressanta. Det är i stället IFK Göteborgs usla seriestart och Jonas Olssons ansvar som är värt att älta.
Efter matchen gick Jonas Olsson i vanlig ordning bort till IFK-klacken för att tacka. Han möttes nästan uteslutande av burop och krav på avgång.
– Många av dem är minst lika besvikna som jag är, så jag köper att de ropar sådana sakar alla dagar i veckan.
Hur känner du att ledningens och spelartruppens förtroende är för dig?
– Före den här matchen var det stort. Nu … vet jag inte. Och jag ska så klart rannsaka mig själv också. Jag behöver natten på mig för det. Jag tänker inte stånga pannan blodig om jag känner att jag inte har tillräckligt med energi eller som jag känner att jag har kört fast. Jag har varit 23 år i IFK Göteborg och känner så oerhört starkt för klubben. Styrelsen, sportchefen, jag och andra runt laget vill samma sak. Vi vill bara IFK Göteborgs bästa.
Nu väntar två svåra matcher, mot Kalmar och Malmö. Kommer du att leda laget då?
– Det vet jag inte, och det kan jag inte spekulera i. Det är sportchefen och klubbledningen som bestämmer det. Just nu känner jag mig rätt tom, som man är efter en match.
Hur ska ni vända på det här och börja vinna matcher igen?
– Vi jobbar hela tiden med förändring och förbättring. Jag sitter inte med armarna i kors mellan matcherna. Den senaste veckan har vi jobbat mycket med vårt anfallsspel, för att kunna börja göra mål. Och med att få vårt försvarsspel med aggressivt.
Finns det tankar på att kasta in handduken?
– Den frågan måste jag fundera på över natten. Jag ska så klart rannsaka mig själv och det som jag har gjort. Men jag tror att det snart kommer att vända för det här laget. Vi har så många bra spelare i det. Fast vi kan inte gömma oss. Vi måste gå med huvudet högt och bröstet utspänt.

TOBIAS JANSSON
SOLNA

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.