Johanna Hagström: Sånt får bara inte ske

ANNONS
|

DET BÖRJADE MED ett tillfälligt avbrott. Klockan åtta på Melodifestivalens premiärkväll! Man kunde nästan höra hur ett antal SVT-chefers magsår brast och började störtblöda under de långa sekunderna av stillhet och tystnad i Sveriges största tv-kanal. Sånt får bara inte ske. Men det gjorde det.

Här är några andra saker som inte heller får ske, men som ändå inträffade i går kväll:

Barfotauppträdande i trasiga jeans.

Roliga "då gjorde jag bort mig"-historier utan vare sig tajming eller poäng.

Musikal, metalgitarrer och väckelsemöte i ohelig allians.

Programledare som inte byter kläder under en hel sändning.

JAG SKOJAR INTE. Detta är verkliga hot mot Melodifestivalen. Å andra sidan tycks festivalens starke man Dolph Lundgren vara tillräckligt multibegåvad för att rädda skivan ändå. Jag får krypa till korset och ta tillbaka min magsura kommentar om "knasval" av programledare. Dolphs Elvispastej med iskross ovanpå var kvällens behållning.

ANNONS

EN DEL ANNAT satt också som en smäck. Som Annika Lantz och Ebba von Sydows text-tv-twittrande under tävlingen. Även vi som satt ensamma framför tv:n kunde låtsas att vi hade ett par smarta och roliga kompisar i soffan som kommenterade cirkusen. När Dolph dansade kommenterade Lantz "Chippendalelampan lyser här hemma. Är väldigt nervös."

Ni bara måste testa detta nästa vecka.

Och Salem. Salem, Salem, Salem. Det finns inte en människa på denna jord som kan le gulligare – och spela flygel samtidigt. Jag trodde att hans låtbygge var för komplicerat för att fånga tv-tittarna med en ynka genomlyssning. Jag är så glad att jag hade fel.

Ola var favoriten som levererade denna kväll. Hans pianostompande Unstoppable var enkel, effektiv och på något sätt lite lik förra årets lika klistriga E.M.D.-dänga Baby goodbye. Han är väl värd sin Globenbiljett.

MEN JAG HOPPAS innerligt att det dyker upp allmänt starkare bidrag längre fram i tävlingen. Och att någon börjar skriva roliga mellansnack.

ANNONS