Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Jobben gick till chefens anhöriga

En enhetschef på Naturhistoriska har i åratal anställt sina barn och nära anhöriga. Även museichefen Ann Strömbergs son har jobbat på museet i perioder.

Ett par hundra personer hör av sig till Naturhistoriska varje år för att anmäla intresse för extrajobb. Trots det har många av timmarna gått till personer som är nära anhöriga till enhetschefen för museets publika verksamhet.

- En chef får inte anställa sina anhöriga, det strider mot jävsbestämmelsen i förvaltningslagen, säger Västra Götalandsregionens arbetsrättsjurist Lena Kullander.

Löneutbetalningarna visar att sex av enhetschefens sju anhöriga som arbetat på Naturhistoriska haft omfattande uppdrag. Sedan 2005 har de tillsammans arbetat in nära 4,2 miljoner i lön för timvikariat och andra anställningar.

När enhetschefen tar del av siffrorna reagerar hon själv på hur mycket det faktiskt blivit.

- Det var mer än jag trott, det har gått mer tid än jag tänkt, säger hon.

Hon förklarar anställningarna med att det hela tiden dykt upp situationer som hon varit tvungen att lösa. Det har varit rörigt i kaféet, behövts någon för att bygga en utställning eller uppstått plötsliga luckor i receptionen.

Har du gynnat dina anhöriga?

- I första hand har jag gynnat verksamheten. Jag har fått den att fungera. Men det är löjligt om jag säger att det inte gynnat dem. Men min första prioritet har inte varit mina barn här, det har varit verksamheten, säger hon.

Två nära anhöriga blev fast anställda på enhetschefens avdelning 2010. De fick tjänsterna utan att söka dem eftersom de blivit inlasade och därmed hade förtur. Museichefen Ann Strömberg säger att tjänsterna inte annonserades ut och förklarar att man gjort likadant med andra som blivit inlasade.

De senaste åren har Naturhistoriska kämpat med både sparkrav och anställningsstopp. Inlasningarna av enhetschefens släktingar var enligt Ann Strömberg ett misstag.

- Det var inget vi hade kontroll på då. Men det har vi nu, säger hon.

Sonen fick jobb

Ann Strömberg har känt till anställningarna av anhöriga "sedan länge" och säger att hon i flera år arbetat för att avveckla dem. Men trots det har flera nya anhöriga fått jobb de senaste tre åren. En av dem är Ann Strömbergs son.

- Min son har ströjobbat här med städning och så, säger hon.

Under de två år som sonen jobbade som mest tjänade han sammanlagt 85 000 kronor. Han jobbar inte kvar på museet i dag men var enligt Ann Strömberg inne och städade en period i somras som oavlönad volontär.

De andra två anhöriga som anställts de senaste åren är tonåringar och har en nära koppling till enhetschefen. Det yngsta av dem skrev på kontraktet så sent som i april i år. Hittills under året har de två ungdomarna tjänat runt 50 000 vardera på museet.

Ann Strömberg konstaterar i sammanhanget att barn och släktingar inte alltid har det så lätt när de jobbar med en anhörig som chef.

- Det kan vara svårt för dem att säga nej. De ställer upp med kort varsel och det gör inte andra. I trånga lägen när det behövs folk är det lätt att ta till denna quick fix, säger hon.

Bland exemplen på hur anhöriga räddat verksamheten nämns en händelse i juli i år då en person sades upp. På den tomma platsen placerades ett av enhetschefens barn.

- Hon kunde rycka in och har dessutom utbildning. Det går inte att få in någon med rätt kompetens så snabb, säger Ann Strömberg.

Kontaktade ni arbetsförmedlingen?

- Nej, det gjorde vi inte, säger Ann Strömberg.

Både enhetschefen och museichefen medger att anställningarna av anhöriga varit olämpliga.

- Jag har aldrig dolt de här sakerna, det är inget som skett i skymundan. Men jag tar på mig att det blivit fel, säger enhetschefen.

Som museichef faller även ett stort ansvar på Ann Strömberg. Hon har vetat om att enhetschefen anställt nära anhöriga och själv haft sin son i personalstyrkan.

- Det här är naturligtvis inte bra. Vi har inte följt de lagar som finns fullt ut och inte haft riktig kontroll på våra personalfrågor.

Fakta: Jävsreglerna gäller även anställningar

Enligt förvaltningslagen är den jävig som skall handlägga ett ärende om saken angår personen själv eller dennes make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående,

Med ärendehantering avses även att ingå anställningsavtal, att sätta lön eller vidta andra åtgärder som innefattar beslut i någon mening.

I möjligaste mån bör dessutom undvikas att personer som är närstående till varandra arbetar tillsammans som chef och medarbetare.

Källor: Förvaltningslagen samt Om mutor och jäv, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.