Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Jobb hotas i andra branscher

Om Saab försvinner kan 6 400 personer förlora jobbet. Det visar en beräkning från Tillväxtverket.

Om Saab faller är det inte bara de 3 439 som i dag är anställda där som mister sitt jobb. Runt 3 000 arbetstillfällen beräknas försvinna hos företag som är direkt eller indirekt berörda.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Och med ökad arbetslöshet minskar skatteintäkterna, vilket påverkar samhällsservicen. Och med a-kassa i stället för lön minskar invånarnas köpkraft. Och hur går det då för ”Nisses livs”? Och så vidare.

– På kort sikt är det ett mycket stort problem. Men på tio till tjugo års sikt tror jag Trollhättan kommer att kunna återhämta sig bra. De har bättre förutsättningar än många andra, säger Christer Anderstig, docent och seniorkonsult på WSP.

Svårt förutse effekterna

För Tillväxtverkets räkning har han varit med och tagit fram en rapport om vilken spridningseffekt krisen inom fordonsindustrin kan väntas få.

De största effekterna uppstår inom företagstjänster, handel och bland underleverantörer inom fordonsindustrin, enligt rapporten.

De har också tittat närmare på just Saab och gjort ett räkneexempel på vad en nedläggning av bilfabriken i Trollhättan skulle innebära för Västsverige.

Inom området företagstjänster kan nära 650 arbetstillfällen försvinna. Transportmedelsindustrin, som innefattar underleverantörer, kan tappa runt 455 jobb.

Som en följd av minskade inkomster bland hushållen kan parti- och detaljhandeln förlora cirka 500 arbeten. Post- och budbilsföretag kan minska med 85 arbetstillfällen.

I rapporten betonas att det bara är ett räkneexempel och att det är svårt för att inte säga omöjligt att förutse hur en nedläggning drabbar regionen i verkligheten. Uppgifter om underleverantörerna är svåråtkomliga, vilket gör att beräkningarna blir mycket oprecisa.

Stefan Gustavsson, ansvarig för public affairs på Västsvenska industri- och handelskammaren, håller med om att det är problematiskt att uppskatta följderna.

– Det är svårt att fånga upp vilka effekter det får för klustret som helhet, säger han. Det kan leda till negativ spiral och det kan finnas en kritisk massa för fordonsindustrin för en region.

Generell krisstämpel

Han pekar också på den psykologiska effekten och att regionen kan få en generell krisstämpel.

– Fordonsindustrin är inte bara bilfabriker. De är till exempel de överlägset största finansiärerna av forskning. Här finns en enormt stor kunskap. Men vi får inte deppa ihop. AB Volvo och Volvo PV står fortfarande starka, säger Stefan Gustavsson.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.