Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Integriteten hotas av ökade kortbetalningar

Bankerna försöker styra in oss på att använda kort i högre utsträckning. Men allt vi gör lämnar elektroniska spår som kan registreras, sammanställas och användas. Ärligt talat känns FRA och Ipred som ganska marginella ingrepp i integriteten i jämförelse med detta. Var finns integritetskämparna nu? Det finns gott om plats på barrikaderna, skriver Eva Flyborg, (FP).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Det finns många invändningar mot det kontantlösa samhället, det framkom tydligt vid det seminarium som jag nyligen ordnade i riksdagen. Demoskop har gjort en stor opinionsundersökning med 1 666 tillfrågade. 75 procent av konsumenterna använder kontanter flera gånger i veckan. 80 procent vill kunna betala såväl med kort som med kontanter.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

För de hemlösa och en rad andra ideella organisationer som lever på lösnummerförsäljning och insamlingar är dagens situation ett stort och växande problem. En annan grupp är de synskadade. När de handlar med kontanter kan de känna hur mycket de lämnar ifrån sig. Kortbetalningar gör att de inte har en chans att kolla vilket belopp de godkänner vid ett köp. Därför vill många synskadade använda kontanter. Motsvarande gäller för många äldre, men utvecklingen bromsas av bankerna.

Ökad sårbarhet

En företrädare för Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, varnade också för att betalsystem med kort bygger upp en ökande sårbarhet i samhället. Samma sak som jag har försökt att lyfta fram under många år. Vid ett strömavbrott eller it-problem kan viktiga verksamheter helt lamslås. Dessutom finns stora problem med kortsäkerhet, det gäller även nya kort med de ”säkra” chipen. Jag vet också att många överskuldsatta är oroliga. Det finns en stor fara i att utgifterna som betalas med kontokortet varken syns eller känns i plånboken.

Frågan om hur vi ska betala handlar till stor del om valfrihet och integritet. Det är inte bankerna som ska styra oss, därför är dagens ensidiga satsning fel. Jag betalar själv ofta med kort men ibland också med kontanter. Många mindre affärer och kaféer tar inte kort alls. Våra inköp kan inte heller registreras på samma sätt som när vi betalar med kort.

Vi vet att butikskedjor bearbetar våra inköp och vi vet också att många känner olust inför denna kartläggning. Den egna sfären, integriteten, är viktig. I förlängningen innebär utvecklingen att ett fåtal kortföretag vet i stort sett allt om våra liv. Personligen tycker jag väldigt illa om detta, jag vill försvara min personliga sfär. Det är lite märkligt att integritetsaspekten inte har kommit upp i debatten alls tidigare, eftersom detta är en fråga som jag anser är större än både FRA och Ipred tillsammans. Och till skillnad från FRA-frågan, så finns här inget överordnat samhällsintresse att värna, bara bankernas vinster.

Låt konsumenterna välja

Det är också värt att notera att bankerna mörkar om hur mycket de – och i slutänden bankkunderna, betalar för de ökande kortbedrägerierna. Sedan början av 2000-talet har kortbedrägerierna vuxit med nästan 250 procent. Vid seminariet presenterades en rapport som visar att kortfusket i Sverige kostar 1,5 miljarder kronor per år, kostnader som bankerna håller hemliga. Och som de i slutänden bollar över till oss kunder.

Intrycket blir att bankerna har gjort en kalkyl. Vinsterna på betalkort är så enorma, det är kortavgifter och procent på alla inköp som sammantaget ger bankerna mycket goda vinster, att de hittills varit beredda på en del förluster genom exempelvis bedrägerier.

Jag drar en viktig slutsats av seminariet: låt konsumenterna välja, försämra inte tillgången till kontanter, ta inte bort uttagsautomaterna. Bankerna ska inte i tysthet styra samhällsutvecklingen i en riktning som vi inte vill ha. Jag vet att bankernas makt är mycket stor – men demokratin och folkviljan är faktiskt större. Och viktigare.

Eva Flyborg (FP)

riksdagsledamot Göteborg