Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den vidgade arbetsmarknad som blir möjlig med höghastighetsbana Oslo-Göteborg-Köpenhamn behövs för att ge kraft till den storskaliga centrala stadsomvandling som Göteborg står inför, skriver debattören.

Infrastrukturen styr Göteborgs framtid

Göteborg har alla förutsättningar att både växa och utvecklas som sjöfartsstad. Om infrastrukturen planeras på rätt sätt, skriver arkitekt Leif Bernholdsson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Göteborg har som sjöfarts – och hamnstad fått anpassa sig till nya förutsättningar under historiens gång. Globaliseringens effekter med kris för varvs- och fordonsindustrin har tvingat fram förändringar. Nationella beslut som miljonprogram för bostäder och infrastrukturpaket har också påverkat Göteborgs planering på gott och ont. I dag står Göteborg inför nästa stora förändring då en stor ”bukett” infraprojekt skall genomföras.

En höghastighetsbana mellan Oslo och Köpenhamn tänder hoppet för ”Göteborg – Osloregionen”. Många frågor dyker upp! Var finns plats för banan? Hur ansluts den till Göteborg? Vilka möjligheter öppnar sig för Göteborg? När Sverige gick med i EU 1995 men inte Norge tonades samarbetet Göteborg–Osloregionen ner. I stället har nationella program i EU-sammanhang mest handlat om Östersjöregionen. Projekt med höghastighetsbanor pågår i dag på många håll i världen och det är ett kraftfullt sätt att vidga en arbetsmarknad. Tillämpat på Norden skulle det ge nya förutsättningar för Göteborg–Osloregionen.

Fantastiska möjligheter

Göteborg har också fantastiska möjligheter att möta framtiden med sina centrala markresurser. Den vidgade arbetsmarknad som blir möjlig med höghastighetsbana behövs för att ge kraft till den storskaliga centrala stadsomvandling som Göteborg står inför. Göteborgs väg mot en storstad kan ske enligt principen ”både och”. Vi kan både utveckla sjöfartsstaden med sin hamn-och älvtrafik och knyta ihop staden över älven med färjtrafik och vi kan både bygga centralt i Göteborg och hållbart och miljövänligt i stadens ytterområden. Göteborg kan möta framtiden på ett flexibelt sätt eftersom Göteborg har förortsområden inom sina gränser som ändå ligger centralt i regionen.

Att knyta ihop staden runt älven är en central fråga. Det är viktigt är att hitta de rätta stråken ner till älven från båda sidor! Språnget över/under kan ske på olika sätt i olika lägen och anpassas i tiden till helheten. Pendelfärja är ofta ett bra första steg. Det finns möjligheter att hålla igen med bostadsbyggandet i innerstaden när den berörs av intensivt byggande av infrastruktur. Under en sådan period kan tyngdpunkten flyttas till ytterområden (som ändå är centralt belägna i regionen). Till exempel Björlanda, Säve och Angered.

Nya Allén är utmärkt för kollektivtrafik, men den behöver inte grävas ner! Södra Centrumleden (5 korta tunnlar från Kallebäck till Lundbyleden) som finns med som ett projekt i översiktsplanen kan ersätta nya Allén som biltrafikled.

Kan utvecklas som sjöfartsstad

Södra centrumleden korsar älven vid Stigberget – antingen som hög- eller lågbro. Samma läge skulle kunna utnyttjas för att bygga en kollektivtrafiktunnel under älven. Därmed skulle konflikten mellan sjöfarten på älven och broar över älven minska. Kollektivtrafiken skulle fungera utan att behöva vänta på broöppningar. Nyttotrafik på älven kan då prioriteras och Göteborg kan utvecklas som sjöfartsstad.

Det behövs ytterligare en tågtunnel för att Göteborg skall platsa i den planerade ”Scandinavian 8 million city” som innefattar stråket Oslo–Göteborg–Köpenhamn. En möjlighet är att gå i Bohusbanans sträckning och korsa älven i tunnel och angöra Göteborg C i ett undre läge och sedan fortsätta mot Västkustbanan och ansluta vid Liseberg–Almedal. Den tågtunneln blir också ovärderlig för det lokala tåg- och spårvägsnätet med spår mot Västra Hisingen.

Internationell stadsbyggnadstävling

Det omfattande visions- och strategiarbete som har genomförts för Centrala Älvstaden de senaste fem åren var nödvändigt och har gett ett bra underlag för fortsättningen. I dag står vi där med ett moln av idéer och visioner. Det är hög tid att utforma ett program som ger en inriktning mot de kvaliteter som skall uppnås. Programmet måste hantera hela Göteborg i ett regionalt EU-sammanhang. Ett sådant program kan läggas till grund för en allmän internationell stadsbyggnadstävling som kan bli vägledande för den fortsatta långsiktiga stadsutvecklingen. Resultatet kan presenteras vid 400-årsjubiléet 2021.

Det finns gott om tid. Det viktiga är att vi går åt rätt håll!

Leif Bernholdsson

arkitekt SAR/MSA