Ida Odén kan lägga av i vår

– Mm. Absolut. Mm. Ja, vi hörs.

Ida Odén tar mobilen från örat och sätter den på ljudlös.

– Det var chefen. Då måste man ju svara.

Hon ler och rättar till den ljusa skjortan som göms under den mörka tröjan.

Det är måndag. Klockan har passerat fyra och 27-åringen är ensam kvar på Nestils kontor i Askim.

I skuggan av en adventsljusstake, vid ett skrivbord övertäckt av papper, spenderar hon 18 timmar i veckan på att sköta it-företagets ekonomi och bokföring.

Ett jobb som hon älskar. Och som kommer att ta en allt större plats i hennes liv den dagen handbollskarriären är över.

En dag som kan infalla i princip när som helst.

Året var 2006. Ida Odén minns det så väl.

Hur hon packade väskorna och lämnade hemmet, och moderklubben Borås HK, för IK Sävehof.

Ett stort beslut. Som dock visade sig vara mer än rätt.

Nio år senare är hon kvar på exakt samma plats. Och under tiden i Partille har hon inte bara vunnit åtta SM-guld utan också utsetts till lagkapten.

Dessutom finns det sedan bara någon vecka tillbaka ett EM-brons med det svenska landslaget och en nominering till priset som världens bästa högernia med på meritlistan.

Det är ingen överdrift att säga att 2015 års upplaga av Ida Odén befinner sig högre upp på karriärstegen än hon någonsin tidigare har gjort.

Då funderar hon på fullaste allvar att vända om, klättra ner och lägga av.

Idéen är inget plötsligt infall. Inget drastiskt beslut eller 27-års kris, om det nu skulle ha funnits. Istället är det tankar som har virvlat runt i Ida Odéns huvud under många år.

– Jag har aldrig tänkt att jag bara ska spela handboll. Aldrig tänkt att jag ska bli handbollsproffs. Istället har jag alltid haft tankarna på vad jag ska jobba med, säger hon.

– Och jag trodde inte att jag skulle spela så här länge. Jag har aldrig kollat speciellt lång fram i tiden. Och gör inte det nu heller.

Beskedet har rört upp känslor i ett land som drabbats av lätt handbollsfeber efter EM-bronset.

Röster har höjts och åsikter vädrats: "Inte kan du lägga av, inte nu", "Det väntar ett OS 2016 och ett EM på hemmaplan samma år", "Och du har ju precis mästerskapsdebuterat och allt".

Ida Odén har lyssnat på precis alla ord. Och hon förstår dem.

– Det är klart att jag gör. Men jag tycker kanske att de kunde förstå mig lite också, säger hon.

– Bara under EM fick jag frågan: "Vad gör du nästa år?" 78 000 gånger. Och nu får jag mängder av Facebookmeddelanden från folk som skriver att jag inte får sluta.

Vad vill du svara dem?

– Kanske typ: "tack för att ni bryr er, men... jag lyssnar inte".

Faktum är att Ida Odén bara lyssnar på en sak i den här frågan: sitt hjärta.

Det är bankandet i bröstet som avgör om den svartgula matchtröjan för alltid ska bytas ut mot den ljusa skjortan och den mörka tröjan. Om det blir en elfte säsong i Sävehof eller inte. Det nuvarande kontraktet löper ut i vår.

– Det är hur det känns där och då som spelar roll. Vad jag är sugen på. Jag kommer inte ta hänsyn till vad alla vill att jag ska göra.

– Det är klart att det hade varit kul att spela OS och så, men för att ta mig dit ska jag träna 365 dagar och det känns lite jobbigt att tänka så just nu.

Längtar du till dagen då du lägger av?

– Ja.

Hon blir tyst för en stund.

– Jo. Det gör jag.

Vad ser du framför dig?

– Att slippa det här måstet. Att träna en till två gånger om dagen på fasta tider, säger hon och försöker måla upp sin framtidsvision. Så att alla de där som försöker övertala henne att fortsätta spela en gång för alla ska förstå hur hon tänker.

Ida Odén lockas inte av fina proffskontrakt. Hon är inte avundsjuk på lagkamraterna som försvunnit den vägen.

Istället ser hon sin framtid i Göteborg. Hon vill bilda familj med maken Robert, utveckla den egna bokföringsbyrå hon drog igång för ett och ett halvt år sedan och inte minst fortsätta gå till kontoret i Askim de där 18 timmarna i veckan.

– Handbollen betyder mycket för mig, men det är långtifrån allt. Jag skulle inte kunna flytta till Rumänen bara för att handbollen är bra. Jag måste ha grejer runtomkring som känns intressanta och roliga. Annars tröttnar jag, säger hon.

Kommer du inte sakna handbollen när du slutar?

– Jo. Det är klart. Men det kommer jag göra oavsett när jag lägger av.

– Och jag kommer alltid ha ett intresse för handboll. Gå och kolla på Sävehofs matcher och kanske finnas kvar i klubben på något sätt.

Exakt när Ida Odén tar beslutet att avsluta karriären är fortfarande en fråga utan svar.

Det kan bli framåt våren. Eller kanske först om ett, två år.

Beslutet kommer dock att komma, det vet vi här och nu. Och när det väl är taget, när hjärtat väl har sagt stopp och Ida Odén har klättrat ner för karriärstegen, då finns det ingen väg tillbaka.

– Nej. När jag väl har bestämt mig att det är över så är det över.

Ida Odén om...

... Sävehofs dominans i elitserien

"Vinnarkulturen bara finns där. Och vi gör ett riktigt hårt jobb för att behålla den. Vi har vunnit 80 matcher i rad. Det finns något som säger att vi inte ska förlora".

... proffserbjudanden

"Det har funnits erbjudanden, men det har aldrig varit nära. Då har det ändå varit, i andras ögon, roliga förslag".

... att vara nominerad till Handball Planets pris som världens bästa högernia

"Det känns helt sjukt att vara nominerad där. Jag ser inte mig själv som en av Sveriges bästa ens... Det är svårt att bara säga det".

... mästerskapsdebuten

"Jag hade gjort över 30 landskamper innan jag åkte, så det var inte så att jag kände mig som någon nybörjare. Men det är klart att det var coolt och jag tycker att jag förvaltade speltiden bra".

... EM-bronset

"Jag tycker att det hela tiden kändes som att vi kunde slå vem som helst. Vi var givetvis skitglada när vi slog Frankrike och Tyskland, men jag var inte förvånad. Det kändes som att vi var så bra. Sedan var Norge bättre än oss i semifinalen. Då gläds man bara åt bronset":

... livet efter handbollen

"Handbollen kommer alltid finnas kvar i mitt liv. Kanske finnas kvar i Sävehof på något sätt. Men inte som tränare, det är helt uteslutet".

Linus Pettersson