Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Vad innehåller krämen egentligen? Kolla ingredienserna här.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Hur farliga är de? 20 ingredienser från A till X

Hur farliga är ämnena i krämen du smörjer in huden med varje dag? Här är några av ingredienserna i produkterna som GP Konsument har granskat.

Alkohol denat – renad alkohol som bland annat används för att göra vätskor mindre trögflytande. I sig kraftigt avfettande och uttorkande. Kan framkalla kontakteksem och svida kraftigt i ögonen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Bensylalkohol – klassat av Kemikalieinspektionen som farligt vid inandning. Irriterande för hud och ögon.

Butylenglykol – låg akut giftighet vid djurförsök, irriterande vid ögonkontakt.

Butylfenyl – en variant används som parfymtillsats. Kan orsaka irritation och allergiska reaktioner. Listad av Europeiska Kosmetika-direktivet som allergent ämne.

Carbomer – milt irriterande på hud och ögon (vid djurförsök). Kan innehålla bensen som enligt Kemikalieinspektionen är cancerframkallande.

Cetylalkohol – låg akut giftighet vid förtäring. Motstridiga uppgifter om irritationseffekter på hud och ögon.

Dehydroättiksyra (dehydroacetic acid) – antibakteriellt konserveringsmedel. Liten risk för giftighet vid låga halter men exponering för höga halter kan påverka njurarna.

Dimetikon – en syntetisk silikonolja. Silikoner, som ofta är utvunna ur petroleum, sägs lägga sig utanpå huden i stället för att sjunka in och då torka ut huden över tid. Lägger sig även utanpå hår och ger en silkesmjuk känsla. Bryts inte ned i naturen. Kan ansamlas i biologiska organismer, ge ögon- eller hudirritation och vara skadlig om den inandas eller sväljs. Har i djurstudier medverkat till utvecklandet av tumörer.

Fenoxietanol – konserveringsmedel, en variant är klassad av Kemikalieinspektionen som hälsoskadlig och irriterande, farlig vid förtäring samt irriterande för ögon.

Genariol – allergiframkallande.

Isopropyl-myristat – förtjockningsmedel som anses milt hudirriterande vid halter över fem procent. Sägs täppa till porerna och ge små utslag i ansiktet vid långvarig användning.

Kokamidpropylbetain (CPBA) – en syntetisk tensid, utvunnen dels ur kokosolja, dels ur dimethylaminopropylamine, (DMAPA) som är en hudirriterande syntetisk kemikalie. Ger schampo och tvålar deras rengörande och löddrande egenskaper. Känd för att irritera hud, ögon och lungor. Sägs också kunna orsaka allergiska reaktioner, inklusive hudutslag, brännande känsla och klåda. Enligt Arbetshälsoinsitutet ett av de vanligaste ämnen som orsakar arbetsbetingad allergi.

Limonen – bildar hudallergiframkallande komponenter vid kontakt med luft. Enligt Nordiska ministerrådet miljöfarligt och mycket giftigt för vattenorganismer.

Linalool – doftämne, kemiskt utvunnen ur växter. Kan trigga allergiska reaktioner, ligger i mitten på farlighetsskalan hos Cosmetic Safety Database och anses kopplad till canser.

Metylparaben (E 218) – konserveringsmedel som snabbt tas upp av huden. Kan ha irritationseffekt på ögon och hud. Kan vara hudallergent. Omdiskuterat - anses säkert av kosmetikaindustrin, har östrogenisk effekt och är kopplat till bröstcancer enligt kritiker.

Mineralolja (paraffinum liquidum) – petrokemisk produkt, billig ingrediens i i hudvård. Sägs enligt kritiker täppa igen porerna och blockera hudens naturliga andning och utsöndring, medverka till acne och stärka den inflammatoriska symptom.

Pantenol - uppges oxidera i huden till pantonensyra som kan vara irriterande. Kan eventuellt ge allergiska reaktioner.

Propylparaben (E216) – omdiskuterat konserveringsmedel. Rapporterat som hudallergent, diskussion om eventuell hormonstörande effekt.

SLS (sodium laureth sulfat) – finns i de allra flesta schampon och gör att de löddrar. Beskrivs som "väldigt farligt och svårt irriterande kemikalie". Svårnedbrytbart i naturen. Kan vara samma SLS i tvålen som i biltvätten. Löser fettet på huden, kan ha en starkt uttorkande effekt.

Xantangummi – livsmedelstillsats som används som förtjockningsmedel. Kan vara industriellt framställt av glukos som i sin tur kan framställas från majs som kan vara besprutad eller genmodifierad. Renas ofta med isopropylalkohol som är en petrokemikalie.

Källor: Tox-info Handboken del 7, kosmetika och hygienartiklar, www.bebeautysmart.com med samt www.naturligtsnygg.se.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.