Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Hundratals barn och unga köar till BUP

Det drastiskt ökade behovet av neuropsykiatriska utredningar är en tuff uppgift för regionens BUP-mottagningar. Bara på Södra Älvsborgs sjukhus står 250 barn i kö.

GP har i tidigare artiklar berättar om hur barn- och ungdomspsykiatrin i Göteborg tar emot rekordmånga patienter samtidigt som det är brist på specialiserad personal. Vi berättade också om mamman Lena vars dotter bollats mellan akutvården och öppenvården medan BUP:s utredning drog ut på tiden.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men det är inte bara i Göteborg som läget är ansträngt - verksamhetschefer från hela regionen vittnar om samma problem.

Södra Älvsborgs sjukhus sökte en procent av patienterna för neuropsykiatriska besvär år 2010. År 2013 var samma siffra 28 procent.

- Vi håller våra vårdgarantier för första besöket och för behandling. Men i dagsläget har vi 250 patienter som väntar på utredningar, varav 31 har väntat mer än ett år. Det är eländigt för de familjer som väntar på att få hjälp, säger Ewa Hedström, chef för barn- och ungdomspsykiatrin på SÄS.

Lisbeth Åkerstedt, chef för barn- och ungdomspsykiatrin på Skaraborgs Sjukhus, berättar att man där i dagsläget har fyra vakanta psykologtjänster.

- Det är också en otrolig brist på barnpsykiater, läget är helt förtvivlat. Samtidigt gäller det att inte slita ut den personal vi har. Det är en viktig balansgång. Arbetsbelastningen får inte bli för hög, säger hon.

Gerd Karlsson, verksamhetschef för barn- och ungdomspsykiatrin inom NU-sjukvården, tecknar en liknande bild som kollegorna.

- När det kommer till första besöket är vi hyfsat i nivå. Men utredningar tar tid. Dels är det träffar med psykolog, kuratorer och barnpsykiatriker, dels ska data samlas in från skolan och föräldrar. I dag har en psykolog i vår verksamhet mellan 10 och 14 utredningar igång samtidigt. Det är mycket, säger hon.

Mer utbildad personal och tätare samarbeten mellan vårdinstanser ses som del av lösningen av regionala politiker. Samtidigt har problemet med trycket på BUP varit känt i flera år.

Helén Eliasson (S) är ordförande för Hälso- och sjukvårdsutskottet i Västra Götalandsregionen. Hon säger att det inom regionen läggs resurser på att vidareutbilda fler för att möta upp de ökade behoven.

- Sedan måste vi bli bättre på att samordna våra olika vårdnivåer så att patienten hamnar rätt, från elevhälsa och primärvård till specialistnivå på BUP.

Jonas Andersson (FP), vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsutskottet, anser att ett stort problem är den grupp som är för sjuka för elevhälsan och ungdomsmottagningar, men inte anses tillräckligt sjuka för barn- och ungdomspsykiatrin.

- Jag uppfattar det som att den gruppen blir allt större. Som lösning ser jag att man kan satsa på mobila team i regionen, som kan bestå av kuratorer eller psykologer. Det saknas i dag, säger han.

Jonas Andersson anser att det i slutändan handlar om budgetbeslut från den politiska ledningen.

- Det satsas på kollektivtrafik och kultur, men inte på hälso- och sjukvård. Det tycker jag är felaktiga prioriteringar, säger han.

Kerstin Brunnström (S) är styrelseordförande på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon anser att det ökade söktrycket ska mötas med ett tätare samarbete mellan psykiatrin, primärvården och kommunen.

Hur då?

- Primärvården har också ett ansvar, de kan ta sig an enklare uppgifter. Så klart hade vi velat få med primärvården på banan tidigare, men nu händer det mycket. Regionen satsar pengar på både BUP och primärvården, för att markera primärvårdens ansvar. Tanken är att de mindre allvarliga fallen ska börja där, och att barnen och ungdomarna sedan kan föras över till BUP om primärvården inte räcker till. Det skulle underlätta betydligt, säger Kerstin Brunnström, ordförande på SU.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.