Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Hilmersson: Ett förödande svenskt fiasko

Vi visste att det skulle bli svårt, att det skulle bli nervöst och att det skulle krävas en bra prestation för att slå Österrike. Men det här? Det är var en chock som jag undrar om Hamrén någonsin repar sig från.

Det kändes så bra de första minuterna. Sverige verkade vara på hugget, på tå, de ville framåt och de ville visa en så gott som fullsatt Nationalarena att de inte alls är så där försiktiga och rädda som de verkade vara i Moskva.
Sedan kom straffen. I förra mötet, i Wien dröjde det sju minuter, den här gången var det i åttonde minuten som Kim Källström kom fel, så väldigt fel, och gav Österrike en straff.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Läs också: Sverige trea och på playoffplats

Läs också: De svenska spelarnas betyg

Nu som då klev David Alaba fram. Nu som då var 23-åringen skrämmande kall när han chippade in den bakom en fullkomligt bortgjord Andreas Isaksson.
Målet kom såklart olägligt. Baklängesmål gör ju ofta det. Men det som fick mig att verka börja tvivla på exakt vad Erik Hamrén sysslat med de senaste sex åren – det var vad som hände efter målet.

Knöt Sverige näven och slog tillbaka med full kraft? Fungerade målet som en väckarklocka som fick Sverige att skärpa till passningsspelet, vinna duellerna och hitta rätt i pressen?
Nej, nej och åter nej. Sverige föll ihop. I en match som var Blågults biljett till EM-slutspelet drabbades i stort sett samtliga spelare av en närmast paralyserande nervositet. De gjorde i stort sett allt fel under återstoden av halvleken, och 2–0-målet kom som ett brev på posten.

Läs också: Granqvist: "En katastrof"

Backlinjen var katastrofal. Mikael Antonsson slog inte en passning rätt, Granqvist var övertänd från start, Martin Olsson slarvade i markeringsspelet och Sebastian Larsson gjorde väl varken till eller från.
I den andra halvleken fick Marcus Berg det stora läget att ta Sverige in i matchen, men Almer i mål stod i vägen. Där och då dog drömmen om en mirakelvändning. I stället fortsatte, eskalerade mardrömmen och det som skulle bli en fotbollsfest blev ett fullständigt, komplett och förödande fiasko.

När Zlatan till slut petade in tröstmålet gapade stora delar av läktarna tomma. Folk hade fått nog för längesen.
Det var så ohyggligt uppenbart hur mycket längre Österrike kommit med sitt landslag än vad Sverige har. Spelidén sitter där, stjärnorna levererar, målen kommer, försvaret håller ihop. Allt det där som saknades i Hamréns lagbygge i går. Och även om Sverige fortfarande har en god chans att gå till EM så måste man ställa sig frågan: Vad är det du har gjort med det här landslaget, Erik Hamrén? Vad är det som inte fungerar i din coachning, i din taktik, i ditt sätt att förbereda laget mentalt?

Läs också: Zlatan: "Vi blev utspelade"

Tisdagens match är bland de värsta svenska fotbollsförlusterna i modern tid. Att bli så fullständigt utskåpade, på hemmaplan, i ett så viktigt läge skulle kunna få vilken förbundskapten som helst att avgå på stående fot.
Det kommer Hamrén såklart inte att göra. Han kan fortfarande ta Sverige till EM.
Frågan är bara vad han och det landslag han skapat har i Frankrike att göra.