Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Frida Carlsson, Sofia Fager Tsimika och Josefin Söderström säger att färre går och äter när det bara serveras vegetarisk mat i Mimers hus.

Helgrön mat ingen succé

Kampanjen för att få Kungälvs skolelever att äta mer vegetariskt har inte burit frukt. När lunchen är helgrön går färre och äter.

Det är ett förslag från Folkpartiet som ligger bakom den vegetariska satsningen i Kungälv. Under våren har man vid fyra tillfällen serverat uteslutande vegetarisk mat i skolmatsalarna och kommunen har på olika sätt försökt få eleverna att inse den vegetariska matens fördelar. Budskapet har dock inte gått hem hos alla.

De dagar det vankas vegetariskt sjunker nämligen antalet högstadie- och gymnasieelever i skolmatsalarna med tio procent och mängden mat som slängs blir dessutom större. Bland de yngre eleverna går lika många som tidigare till bamba, men gemensamt för alla skolor är att det äts mindre mat.

Att det blir mer plats i skolmatsalen på de vegetariska lunchdagarna är något som Sofia Fager Tsimika, Josefin Söderström och Frida Carlsson på Mimers hus gymnasium känner igen. De tycker inte att det är så förvånande.

– Om man är jättehungrig, så känns det inte som att man vill äta vegetariskt. Jag tycker att vegetarisk mat är smaklös och linser och sånt vill man ju inte ens tugga på, säger Frida Carlsson.

Även om de tre kanske inte jublar över de vegetariska rätterna, är de nöjda med salladsbuffén som serveras varje dag och det faktum att det finns alternativ till dagens rätt.

– Man har alltid nåt att äta, konstaterar Frida Carlsson.

Sofia Fager Tsimika menar att hon hellre äter knäckebröd och sallad än de vegetariska rätter som serveras i skolmatsalen.

– Lite tror jag det beror på hur kräsen man är, men en grön gryta ser ju inte så kul ut och grytor får vi för övrigt för mycket av, fortsätter hon.

Sofia Fager Tsimika tror att lite nya idéer möjligen kunde få fler att testa de vegetariska rätterna.

– Som biffar av quorn, till exempel, föreslår hon.

Kommunens kostchef Gunilla Hansson kan än så länge inte ge några klara besked om huruvida den vegetariska satsningen fortsätter i höst. Men enligt henne är det långsiktiga målet tydligt: att minska skolmatens miljöpåverkan.

– Det kommer på sikt att generera fler vegetariska måltider. Men vi får tänka till hur vi ska få in eleverna i matsalen. De äter ju för att de ska kunna klara av sin skoldag, säger Gunilla Hansson.