Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Han hjälpte Göring att lura bödeln

ETT NÄSTAN 60-ÅRIGT mysterium kan ha fått sin lösning. En 78-årig pensionerad metallarbetare i Kalifornien säger att en tillfällig tonårsförälskelse fick honom att överlämna
en ampull med cyanid till Adolf Hitlers ställföreträdande führer, Hermann Göring, så att denne kunde lura bödeln.
Hermann Göring var en av de elva överlevande nazistledare som vid Nürnberg-rättegången 1946 dömdes till döden för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Natten innan fältmarskalk Göring skulle hängas hittades han död. I ett brev förklarade Göring att han hade haft cyanid-kapseln gömd "hela tiden" och det har spekulerats i att han gömde den i en tand eller bland alla sina fettvalkar.
- Helt fel, säger Herbert Lee Stivers till Los Angeles Times. Jag gav den till honom några dagar tidigare.

1946 VAR STIVERS 19 ÅR och värnpliktig vakt vid Nürnberg-rättegången. En trist tjänstgöring, minns han, där de enda spännande inslagen var möjligheten att prata med de 22 anklagade.
Hermann Göring var trevlig och pratade hyfsad engelska, säger Stivers. Göring var
flygaress under första världskriget och senare Gestapos grundare och chef för Luftwaffe. Före andra världskriget hade han gett en
medalj till den amerikanske flygaren Charles Lindbergh - den förste som ensam flög över Atlanten. Stivers och Göring pratade ofta om Lindbergh.
Ett annat trevligt inslag, berättar Stivers, var möjligheten att imponera på bekanta med fångarnas autografer. Det var så han träffade en mörkhårig tysk skönhet som kallade sig Mona. Han skröt för henne genom att visa upp Hitlerjugendledaren Baldur von Schirachs autograf och Mona undrade om han inte kunde bättre.

NÄSTA DAG HADE HAN med sig Görings autograf och Mona ville visa den för några bekanta. Stivers träffade två tyska män som hävdade att Göring inte fick den medicin han behövde. Kunde Stivers hjälpa dem att få kontakt med honom? Stivers började med att smuggla in två brev till Göring. Vid ett tredje tillfälle tog han med sig en reservoarpenna där en liten kapsel hade gömts - medicinen, hävdade de tyska männen.
- Jag misstänkte ingenting, säger Stivers. Göring verkade vara vid gott mod och tanken på att han skulle vilja begå självmord slog mig aldrig.
Men två veckor senare tog Göring livet av sig strax innan vakterna skulle föra honom till galgen. Stivers såg aldrig Mona eller de båda männen mer och han är övertygad om att de utnyttjade honom.

STIVERS HAR HÅLLIT TYST om historien i nästan 60 år av rädsla för att han skulle bli åtalad. Nu träder han fram på uppmaning av sin dotter. Han är medveten om att hans historia kommer att ifrågasättas.
- Jag gjorde det, säger han. Det är inget jag är stolt över, men det var jag som gjorde det.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.