Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Nya alarmerande rapporter visar att majoriteten av alla våldtäktsanmälningar läggs ned innan de ens har behandlats i domstol. En oberonde granskning av hur rättsväsendet hanterar alla anmälningar måste nu till, skriver Nalin Pekgul och Carina Hägg.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Hög tid ta anmälda våldtäkter på allvar

Våldtäkterna och rättsväsendet. Händelserna i Bjästa borde ses som en väckarklocka: det är hög tid att vidta kraftåtgärder mot våldtäkter. De flesta anmälningarna utreds inte ordentligt och läggs ned innan de ens nått domstol. En obereonde granskningskommission måste nu utreda rättsväsendets hantering av alla våldtäktsfall skriver Nalin Pekgul och Carina Hägg (S).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Nya alarmerande rapporter visar att majoriteten av alla våldtäktsanmälningar läggs ned innan de ens har behandlats i domstol. I fallet Linnéa blev visserligen våldtäktsmannen åtalad och dömd men Bjästas attityd till Linnéa avspeglar många av landets domstolars attityd till våldtäktsoffer.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Våldtäkt är ett brott mot mänskliga rättigheter och den som utsätts för våldtäkt måste få stöd och hjälp från staten och inte bli kränkt ytterligare. Situationen för våldtäktsoffer idag är inte acceptabel och därför anser vi att rättväsendets hantering av våldtäktsbrott måste utredas. Vi ställer oss bakom Amnesty Internationals krav på att inrätta en oberoende granskningskommission med uppgift att se över nedlagda våldtäktsärenden och skälen till detta, samt bedöma utredningskvaliteten i dessa ärenden. Granskningskommissionens arbete skulle ligga till grund för förslag om ytterliggare åtgärder för att förbättra rättväsendets hantering av våldtäktsärenden. På detta sätt kan också olikheterna i kvalitet mellan olika polisdistrikt och åklagarkammare kartläggas.

Under år 2007 polisanmäldes över 3 500 våldtäkter. Mörkertalet är stort och det egentliga antalet våldtäkter beräknades år 2007 vara uppemot 30 000. Anmälningsnivån kan tyckas låg men faktum är att anmälningarna har mer än fyrdubblats under de senaste 20 åren. Samtidigt har andelen åtal och fällande domar minskat! Enligt riksåklagaren ogillas åtal för sexualbrott i större utsträckning än andra brott.

Konsekvenserna blir att våldtäkter inte tas på allvar och det allmänna budskapet, om att våld mot kvinnor är en oacceptabel kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter som grundas på diskriminering, undermineras. Samtidigt får både rättväsendet och allmänheten bekräftat att falska anmälningar är vanliga. Detta leder i sin tur till ett fördomsfullt agerande från polisens och åklagarens sida. Man utgår helt enkelt ifrån att kvinnor som anmäler våldtäkt ljuger eller misstar sig. Särskilt utsatta offer saknar alltså rättsordningens skydd och många förövare går under straffrihet. Inte konstigt att så få väljer att anmäla våldtäkt!

Rättvis prövning

Självklart menar vi inte att rättstaten ska göra avkall på rättsäkerheten och döma en person utan en fullständigt och rättvis prövning. Enligt gällande lag ska alla behandlas lika inför rätten. Detta måste dock gälla i lika stor utsträckning för offret som för den misstänkte. Att majoriteten av våldtäktsärenden i dag avslås bortförklaras lättvindligt med bristande bevisning. Visst finns det svårigheter i bevisföringen av dessa typer av brott men dessa brister kan också ses som ett resultat av att man underlåtit att på ett professionellt sätt samla och säkra bevis. Ett exempel är att trots att allt fler kvinnor uppsöker sjukvård i samband med våldtäkten och på så vis lämnar ett rättsintyg som kan användas som bevismaterial, så inhämtas dessa rättsintyg väldigt sällan av rättväsendet.

Våldtäktsoffren är nästan uteslutande kvinnor och flickor och att dessa brott oftare ogillas än andra kan därför ses som ren kvinnodiskriminering.

Hoppas på äkta engagemang

Statsminister Fredrik Reinfeldt, utbildningsminister Jan Björklund och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, har alla tre uttryckt sin sympati för Linnéa och krävt att våldtäktsoffer ska få bättre stöd. Under våren har alliansregeringen också gjort oväntade utspel om ökat stöd för kvinnor och jämställdhet. Vi tycker detta är positivt men vet också att för förändring krävs mer än att bara vara engagerad i retoriken. Vi hoppas att alliansregeringens engagemang för kvinnorna och för våldtäktsoffer är äkta och inte bara är ett knep för att locka kvinnliga väljare inför valet. Om Reinfeldt menar allvar med att han vill öka stöden för våldtäktsoffer så har han här sin chans att visa det, inrätta en oberoende granskningskommission!

Nalin Pekgul (S)

ordförande s-kvinnorna

Carina Hägg (S)

riksdagsledamot