Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Protest. Den finansiella krisen har skickat svallvågor genom EU:s medlemsstater. Nu är det viktigt att hålla ihop och inte splittra Europa, skriver debattören.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Håll ihop Europa!

Att mitt under brinnande kris försöka inrätta ett första och andra klassens EU vore förödande för Europasamarbetet. Ropen efter ett ”tvåspårs-Europa” bygger på grundläggande missförstånd om vad som har orsakat den nuvarande krisen. Nu måste Sverige sätta ner foten – krisen får inte användas som argument för att driva igenom åtgärder som kommer att förändra Europa för all framtid, skriver Cecilia Malmström (FP).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

EU är mitt i sin kanske största utmaning hittills. Orsaken stavas nationell kortsiktighet – medlemsstater har levt över sina tillgångar, nödvändiga reformer har uteblivit och solidaritet mellan länder saknats.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Något gott kan krisen föra med sig, för historiskt sett är det just kriserna som har format EU. Det är i stormarna som vi tänker nytt. Frågan är nu vilket Europa vi kommer att se på andra sidan krisen.

Det finns krafter i dag som vill se att de 17 euroländerna går före och fördjupar sitt samarbete. En del franska röster vill att ett antal kärnländer ska leda vägen, inte bara när det gäller ekonomisk samordning av eurozonen, utan också på områden som klimatpolitik och migration. De vill att skilda länder ska få större inflytande, utan att hämmas av ett gemensamt regelverk eller EU-kommissionen, som båda är garanter för de mindre ländernas inflytande.

Ändringar i EU:s fördrag

Dessa krafter vill också se ändringar i EU:s fördrag. Även från brittiskt håll vill man se fördragsändringar som i praktiken skulle reducera EU till en handelsorganisation.

Det finns ytterligare idéer om ”kärnländer” som är än mer uppseendeväckande. Finlands EU- minister Alexander Stubb har yttrat stöd för idén att låta de länder som har högst kreditbetyg utgöra kärnan. Man skulle alltså låta kreditvärderingsinstitut avgöra vilka länder som ska staka ut vägen mot en god ekonomi och rätt politik.

Andra menar i sin tur att det är storleken på unionen som är problemet, och skyller krisen på EU:s utvidgning. Detta bygger på ett feltänk – det är knappast de så kallade nya medlemsländerna som står för EU:s svårigheter.

Debatten om nya ändringar i EU:s fördrag är olycklig, eftersom unionen nyss kommit ur en flera år lång, navelskådande debatt om hur institutionerna ska fungera. Lösningen för Europa kan aldrig vara att dela upp EU i ett A- och ett B-lag. Ett sådant Europa kommer inte med trovärdighet kunna tala med en röst på den internationella scenen.

Stärk samarbetet

Nyckeln till att handskas med krisen ligger i mer Europa, inte mindre. Vi behöver förstärka samarbetet inom det finanspolitiska området, och detta kan ske inom existerande EU-fördrag. En lösning är att genomföra de förslag som EU-kommissionen har presenterat för bättre övervakning av medlemsländernas budgetar.

Helt oavsett eventuella fördragsändringar så kommer samarbetet mellan de 17 euroländerna utvecklas allt mer. För att också Sverige ska kunna vara med och utforma valutasamarbetet bör vi så småningom också gå med i euron.

I det kortare perspektivet gäller det nu att Sveriges regering allierar sig med konstruktiva medlemsstater och står emot förslag om ändringar i EU-fördraget som går i fel riktning. Det nuvarande ordförandelandet Polen har till exempel varit en konstruktiv kraft i debatten såhär långt. Alla förslag som institutionaliserar ett tvåspårs-Europa måste motarbetas.

Ingen tid för tassande

I veckan lade EU-kommissionen fram olika alternativ för så kallade stabilitetsobligationer som skulle fördjupa det ekonomiska samarbetet. Inför EU-toppmötet den 9 december är det viktigt att Sverige inte reflexmässigt avfärdar idén om att inrätta sådana obligationer, utan är med och påverkar diskussionen mellan medlemsstaterna – inom och utanför eurozonen – på ett konstruktivt sätt.

Det finns ingen tid för tassande. Den värsta skuldstormen kommer att blåsa över, men EU står inför ett vägskäl. I de diskussionerna måste Sverige vara mer aktivt än någonsin i Bryssels korridorer och sammanträdesrum, bygga broar, mejsla fram samarbeten och oförtrutet argumentera för övertygelsen att summan är större än delarna i Europasamarbetet.

Vi måste slå vakt om det Europa som vi gemensamt har byggt upp.

Cecilia Malmström

EU-kommissionär