Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Här får dockorna ta plats på duken

I ett grustag utanför Kungälv ligger skådespelaren Adam Lundgren i en vattenfylld container och testar tyngdlöshet, iklädd någon sorts rymddräkt.

Scenen ingår i filmen Upp i det blå som just nu spelas in. Rollistan innehåller såväl mänskliga skådespelare som dockor. Regissör är Petter Lennstrand, skapare av bland annat karaktären Allram Est och julkalendern Höjdarna i SVT. Upp i det blå är hans långfilmsdebut och handlar om åttaåriga Pottan som av misstag hamnar på ett skrotupplag i stället för ett ponnyläger. Där träffar hon några udda figurer som visar sig hålla på med ett hemligt raketprojekt.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Rydbergs retur är ett ställe som kryllar av prylar. En del sorterade i containrar, andra staplade och upphängda i ”vintergaraget”.

När Adam Lundgren kravlat sig upp ur containern är det dags att rigga nästa scen. Det regnar och filmkameror och skådespelare täcks av ett tillfälligt skydd. Nu är det åskådarna till tyngdlöshetsexperimentet som spelas in. Raketforskaren Babblan iklädd gulnad rock och guldbågade glasögon antecknar med viktig min.

Under ett bord med diverse apparater ligger Petter Lennstrand med dockan Rydberg uppträdd på högra armen. Samtidigt som han låter Rydberg ställa dumma frågor till Babblan har han ett öga på monitorn på magen och regisserar sig själv, Babblan och dockan Ture som sitter i en permobil, spelad av Guffe Funck.

Scenen tas om några gånger i olika varianter och varje gång säger Rydberg något som får oss som tittar på att dra på mun.

– Det fina med dockorna är att de kan säga sånt som inte en skådespelare kan, de har liksom större utrymme, säger producenten Lars Jönsson.

Shebly Niavarani som spelar Babblan håller med, han tycker dockornas rättframhet inspirerar till att kasta sig ut i improvisationer.

– Det största problemet är att hålla sig för skratt, säger han.

Det tog några dagar innan han vande sig vid att titta på dockan och inte på dockspelaren under bordet, men nu går det bra.

Adam Lundgrens karaktär, Dennis, är en förrymd fånge som hamnat hos Ture och Rydberg på skroten.

– Han får åka ut i rymden. Det var därför jag sa ja till den här filmen, säger han och ler.

– Men det fanns förstås också en intressant karaktär att försöka fånga, tyngd av tidigare erfarenheter. Och så har han silvertänder.

Första gången Petter Lennstrand skapade en värld med människor och dockor var i tv-serien För alla åldrar (2009), i långfilmen gör han det nu i större skala.

– Det svåra är att få dockorna att verka lika levande som människorna. Figurerna är arketyper som inte förändras, de förstärker människornas känslor och blir en sorts katalysatorer. Rydberg är komiskt drivande, Ture är den goda och lite ängsliga.

Med utgångspunkt från dockornas karaktärer och några situationer har sedan manus vuxit fram i samarbete med Martin Olczak.

– Upp i det blå är en familjefilm, den är riktad till barn men ska kunna ses av vuxna också. Det är ett äventyr men handlar också om universella känslor som ensamhet och utsatthet.

Huvudrollen, Pottan, spelas av åttaåriga Mira Forsell som tycker det mesta med filminspelningen är kul. Att få se hur det går till att göra regn till exempel och att bada i container.

– Det brukar jag inte göra precis.

Är det någon skillnad mellan att spela mot dockor och mot människor?

– När jag ska vara glad är det lättast med dockorna, när jag ska vara ledsen är det lättare med människorna, säger hon, innan hon får spray i håret och försvinner in till nästa tagning.

Fakta: Upp i det blå

Vad: Svensk familjefilm under inspelning. Planerad premiär höstlovet 2016

Handlar om: Åttaåriga Pottan som hamnar på ett skrotupplag där några udda figurer bygger en raket.

Manus: Petter Lennstrand och Martin Olczak

Regi: Petter Lennstrand

I rollerna: Mira Forsell, Adam Lundgren, Shebly Niavarani, Ida Engvoll, Petter Lennstrand, Guffe Funck, Eric Ericson, Susanne Thorson

Scenograf: Josefin Åsberg

Dockmakare: Helena Äwe Bäckman

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.