Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Här är världens första djur

Matthias Obst, forskare på Zoologiska Institutionen vid Göteborgs Universitet, har hittat jordens första djur.
Grattis! Ni har tydligen kommit på vilket som var jordens första djur?
- Javisst! Det är jätteroligt, ett verkligt överraskande resultat! Med tillgång till nya genetiska data har vi lyckats konstruera djurrikets tidigaste evolution. De första djuren på jorden var kammaneter.

Vad betyder den här upptäckten?
- Det är ett stort framsteg. Det är enastående att ett djur med så komplicerad kroppsbyggnad var det första på jorden. Vi trodde tidigare att betydligt enklare byggda djur, som svampdjur eller amöbor, uppstod först. Men den nya analysmetod som har använts av oss forskare vid Zoologiska Institutionen, har skapat ett helt nytt evolutionärt stamträd och gett oss ny information.

Vad kan ni göra med informationen?
- All ny information hjälper oss att förstå mer om djurlivets uppkomst på jorden. De flesta av jordens mest egendomliga livsformer återfinns i havet, som märkliga stjärnmaskar, armfotingar och pilmaskar, eller små mossdjur som mer liknar växter än djur. Vårt nya stamträd hjälper oss att förstå dessa djurs evolution.

Får kammaneten mer respekt som art nu?
- Ja, självklart! Nu förstår vi att maneten har haft en egen evolution och utvecklat 90 olika arter inom sin familj. I Sverige återfinner vi fem av de arterna. Kammaneten är oftast bara några centimeter lång. Kroppen är vanligtvis glasklar med reflekterande hår (cilier), men den kan också vara klarröd, orange eller till och med svart. Det finns också en amerikansk variant som nu ökar kraftigt i svenska vatten. Den är ett rovdjur, en riktig dammsugare, och äter allt som är mindre än den själv. På sikt kan den hota det befintliga ekosystemet.
Oj, ska man vara rädd?
- Nej, den är inte farlig för människor och är inte giftig.

Vad gör du härnäst?
- Vårt syfte är att kartlägga hela Sveriges flora och fauna. Arbetet med de genetiska släktträden har bland annat finansierats av Svenska Artprojektet vars mål är att inom 20 år ha en komplett beskrivning av alla svenska växter och djur. Det är ett unikt projekt i världen. Utvecklingen inom molekylärbiologi går i rasande fart. Så vi har mycket att göra!

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.