Höga ingångslöner stänger nyanlända ute

​I en drömvärld har givetvis alla högavlönade och spännande jobb. Men för en nyanländ i den verkliga världen är det åtminstone bättre att få ett första jobb med en lite lägre lön än att fortsätta stå utanför arbetsmarknaden – hur jobbigt det än känns i magen för vänstern.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Samtidigt som spelet om den politiska makten pågår för fullt i Rosenbad så tuffar vardagslivet på som vanligt för de allra flesta. Till skillnad mot regeringsfrågan, där det är nya bud var och varannan dag, händer det väldigt lite på den front som kanske är vår största utmaning de kommande åren – sysselsättningen bland utrikes födda. Bakgrunden är välbekant. De senaste åren har över 300 000 människor sökt asyl i Sverige. Många är lågutbildade, saknar språkkunskaper och står långt ifrån arbetsmarknaden. Intresset för att vidareutbilda sig är svagt i denna grupp (Sveriges Radio 19/7) och regeringens satsningar på traineejobb, beredskapsjobb och liknande har varit långt ifrån lika effektiva som utlovat (SvD 24/4). Efter åtta år i Sverige har hälften av de nyanlända fortfarande inte fått sitt första jobb. En skrämmande hög siffra. Ekvationen för vad som krävs för att någon ska kunna få en anställning är egentligen enkel: För att tjäna 25 000 kronor måste du skapa ett värde för din arbetsgivare på minst 25 000, exklusive skatter och avgifter. Den som bara kan skapa ett värde på 14 000 kan följaktligen inte tjäna mer än 14 000. Och så vidare. Här uppstår problemen. Starka fackföreningar och många års socialdemokratiskt styre har lett till att vi i Sverige har bland de mest reglerade arbetsmarknaderna och högsta ingångslönerna i EU. Trevligt för alla dem som har ett jobb - men priset betalas av dem som står utanför. Istället för att arbeta för en lite lägre lön går de nu utan jobb. Den goda nyheten är att det finns många jobb dessa personer skulle kunna utföra om vi tillät en större lönespridning. Vilka det skulle vara vet vi inte säkert. Kanske skulle anställda börja packa matkassar i affären, kanske skulle frisörer eller mäklarfirmor anställa fler assistenter att utföra enklare sysslor eller kanske skulle helt nya tjänster uppstå i sektorer vi tidigare inte tänkt på. Den dåliga nyheten är det finns ett stort politiskt motstånd mot dessa typer av jobb. Både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna har avvisat förslagen. Rädslan för ekonomisk ojämlikhet hindrar dem från att sänka trösklarna till arbetsmarknaden - trots att den största klyftan idag är mellan den som har ett jobb och den som saknar ett. I en drömvärld har givetvis alla högavlönade och spännande jobb. Men för en nyanländ i den verkliga världen är det åtminstone bättre att få ett första jobb med en lite lägre lön än att fortsätta stå utanför arbetsmarknaden – hur jobbigt det än känns i magen för vänstern.

ANNONS
ANNONS