Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

GP i Kina: Minister säljer in svenska idéer

Landet som släpper ut mest föroreningar i hela världen behöver mer av svenskt miljötänk. Framtidsminister Kristina Persson är i Kina för att sälja in svenska erfarenheter av hållbar tillväxt.

Smogen ligger tung över Peking. Det börjar bli vinter, och det bidrar till de dramatiska slöjorna som svept in hela Pekings centrum i ett vitt dis. Smogen blir alltid värre på vintern. Den här dagen kan man inte se från ena sidan av Himmelska fridens torg till den andra.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men det är inte bara kylan som skapat den kompakta smogen. Skalan över föroreningar var uppe i 126 på tisdagen i Peking, dubbelt så mycket som gränsen för när luft börjar bli hälsovådlig.

I andra delar av Kina är luften ännu sämre, i nordöstra Kina mättes siffran 1 400 upp på samma skala dagen innan, i staden Shenyang.

I Peking ser man många med ansiktsmask på sig – 126 på föroreningsskalan är tillräckligt dåligt för att det ska kännas i halsen.

Framtidsminister Kristina Persson ber om en kopp varmt vatten det första hon gör när hon kommer in på svenska ambassaden i Peking.

– Jag börjar märka att halsen har tagit skada av det här, konstaterar hon, och harklar sig.

Det svenska receptet för Kinas miljöutmaningar heter gröna investeringar, och ska locka internationella pengar till investeringar i infrastruktur. Det kan låta motsägelsefullt att Kina behöver mer pengar till just infrastruktur, eftersom stora investeringar i infrastruktur är en av de viktigaste orsakerna till Kinas miljöproblem i dag. Det omfattande kinesiska byggandet har dränerat Kinas naturresurser ända sedan 90-talets början.

– Det beror på vad man bygger. Kinas byggande har handlat om betong, kol och olja. Men nu planerar man energisnåla hus, järnvägar, och 110 nya kärnkraftverk, till exempel, säger Kristina Persson.

Det kan också låta märkligt att Kina ska lära av Sverige, eftersom Sveriges befolkning har hög levnadsstandard, och konsumerar produkter som produceras billigt i Kina – till höga kostnader för miljön där.

Hur kan svenska erfarenheter vara till nytta för Kina? Det handlar ju om länder med väldigt olika förutsättningar?

– Ja, men tekniken för att kanalisera privat kapital till stora infrastrukturinvesteringar kan vara densamma. Våra metoder och vägar är intressanta för andra, säger Kristina Persson.

Kristina Perssons besök i Kina är även en del i ett större internationellt samtal, inför klimattoppmötet i Paris i slutet av november. För att inte riskera ett nytt misslyckande, som det i Köpenhamn, är det viktigt att ha Kina med sig. Och miljöproblemen har stigit till toppen av dagordningen i Kina. Det menar Kristina Persson. Premiärministern Zhang Gaoli var en av flera tjänstemän som uttryckte sig klart och tydligt, berättar hon.

– Han höll ett väldigt kraftfullt tal, där han markerade väldigt tydligt vilka höga ambitioner de har och hur kraftfulla de är när det gäller att tänka i hållbarhetstermer, hela vägen. De är med på banan. Tidigare var de inne på att miljöproblemen snarare är någon annans problem. Nu deltar de i ansträngningarna.

Och responsen på ert förslag om samarbeten på policynivå med Sverige?

– Svaret från vice finansministern var att han väldigt gärna vill fortsätta samarbetet.

I bästa fall är nästa steg i ett svensk-kinesiskt samarbete på miljöområdet ett policymöte på hög nivå med Sverige som värd. Det ska ske i anslutning till att Kina tar över ordförandeskapet i G20 nästa år.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.