Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Gott betyg för regeringen

Förtroendet för regeringen steg påtagligt under den nu genomgångna ekonomiska krisen. Det visar siffror från den senaste undersökningen från SOM-institutet.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Trots den ekonomiska kris som dominerade förra året steg förtroendet för regeringen hos de svenska väljarna, visar siffror som presenterades av SOM-institutet i Göteborg under gårdagen. Ökningen i förtroendet var därtill, enligt forskaren Lennart Weibull, en av de kraftigaste under ett förvalsår. Även förtroendet för Riksbanken stärktes, medan det däremot sjänk för affärsbankerna – vårdslös kreditgivning i bland annat Baltikum och fortsatta bonusfester var ju några av debattämnena under året.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det stigande förtroendet för både regering och riksbank är ett gott betyg för den samhälleliga krishanteringen – om uppfattningen varit annorlunda hade förtroendesiffrorna pekat åt andra hållet. Den här bedömningen stärks också av andra siffror från SOM-institutets undersökningar.

Trots att den genomgångna globala krisen beskrivits som den svåraste sedan 1930-talet har väljarnas bedömning varit att läget inte varit lika tufft som den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Då var andelen svarande som ansåg att ekonomin blivit sämre så hög som 93 procent. Förra hösten och vintern, när den nu aktuella undersökningen genomfördes, blev motsvarande siffra inte högre än 71 procent.

Det är också fler väljare som upplever att deras privata ekonomi blivit bättre än de som anser att den blivit sämre, 26 procent mot 21 procent.

Inte minst intressant är att väljarna i gemen anser att den ekonomiska krisen kommit utifrån. Av undersökningsmaterialet framgår att bara åtta procent av väljarna skyller krisen på regeringen – nästan lika många, sju procent, vill för övrigt lägga skuldbördan på Socialdemokraterna och deras tidigare förda politik.

I sina våldsamma anlopp mot regeringen har Mona Sahlin och Thomas Östros närmast systematiskt försökt att undvika att nämna den globala krisen utan försökt framställa den närmast som ett svenskt fenomen, orsakat av regeringen. Den beskrivningen har väljarna inte köpt.

Till den socialdemokratiska taktiken har också hört att om nu inte regeringen helt orsakat krisen, har den åtminstone genom valhänt agerande förvärrat den. Ett exempel återfinns i dagens S-krönika av Leif Pagrotsky, där denne bland annat hävdar att Sverige skulle haft en sämre ekonomisk utveckling än till och med Grekland.

Med statistik kan som bekant det mesta bevisas. Fakta talar emellertid sitt klara språk: Det är Grekland som står som desparat låntagare hos EU, medan Sverige är ett av de få EU-länder som klarat EU:s konvergenskrav även mitt under brinnande kris och kunnat lägga en budget utan vare sig skattehöjningar eller dramatiska nedskärningar. Oppositionen har ett problem, när den inte kan grunda sin kritik på korrekta verklighetsbeskrivningar.

Vad avgör valet? Trovärdigheten i att bekämpa arbetslösheten, trodde professor Sören Holmberg vid gårdagens seminarium. I den frågan väger det enligt mycket jämnt mellan regering och opposition, med ett litet övertag för Moderaterna, 26 procent mot 24 procents förtroende för Socialdemokraterna.

Loppet är med andra ord långt ifrån kört. Det blir en riktigt spännande valrörelse också i år.

GP 21/4 -10