Läkaren Börje Haraldsson var på väg från Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU, där han behandlat patienter som av misstag fått i sig toppig giftspindling.
–Jag hade missat bussen hem till Landvetter så jag satt och grubblade. En idé som dök upp var att testa om orellanin, som är det verksamma ämnet i svampen, även kan angripa njurcancerceller.
Börje Haraldsson, som också är professor i njurmedicin vid SU, berättar att människor varje år söker akut vård för olika typer av svampförgiftning. De värsta fallen är ovana svampplockare som förväxlat små exemplar av toppig giftspindling (också kallad spindelskivling) med ätliga trattkantareller.
–Symptomen kan dröja i närmare en vecka, men giftet i svamparna är ilsket och orsakar njursvikt. Vi har gjort försök att ta fram motgift, men misslyckats. Den enda möjliga behandlingen är dialys, säger Börje Haraldsson.
Sittande på busshållplatsen tänkte han ett steg till. Efter att ha ägnat ett helt yrkesliv åt forskning om njursjukdomar, ställde han sig frågan om det kraftfulla orellaninet kanske även skulle kunna användas mot njurcancer.
Förhoppningen var att hitta ett botemedel för de patienter, vars cancer spridits till andra organ som exempelvis lunga och benmärg. Idag avlider hälften av dessa patienter redan inom ett år.
–Njurcancer med metastaser kan inte opereras och svarar varken på cellgifter eller på strålning. Det finns nya bromsmediciner, men de kan bara förlänga livet med några månader, säger Börje Haraldsson.
Redan efter 14 dagar fick han första kvittot på att teorin såg ut att stämma. Studier på mänskliga celler visade att giftet fungerade. Därefter har orellanin prövats på råttor med cancertumörer.
–Den enda biverkan vi funnit är att giftet även skadar den friska njurvävnaden. Så följden blir att patienterna kommer att behöva dialys, säger Börje Haraldsson.
Han beskriver hur dialysbehandling blivit mycket enklare tack vare modern teknik. I dag lever många människor gott, kan resa som andra och få ett långt liv samtidigt som de är beroende av dialys.
–Enda nackdelen är att behandlingen tar tid och kan nog jämföras med att ha ett deltidsjobb.
Börje Haraldsson bedömer att patienterna, efter ett par års dialys, kan komma i fråga för transplantation. Det skulle innebära att de botats från njurcancern.
–Det känns oerhört spännande och är väldigt roligt att kunna hjälpa en stor patientgrupp, säger han.
Men nu krävs ytterligare forskning. Börje Haraldsson hoppas kunna inleda en klinisk studie ibörjan av nästa år. 20 njurcancerpatienter kommer då att få pröva behandling med orellanin.
–Redan efter någon månad kan vi se om medlet har en botande effekt. Sedan ska det inte behöva ta lång tid innan en färdig medicin kan godkännas.
För säkerhets skull vill Börje Haraldsson bestämt avråda personer med njurcancer från att själva gå ut och leta efter svampar att äta.
–Förutom orellanin innehåller svamparna andra ämnen med okända effekter. Det är också omöjligt att veta vilka doser som uppnås. Risken är stor att man hamnar i dialys och fortfarande har kvar sin cancer, säger han.
Efter de lovande forskningsresultaten har Läkemedelsverket kontaktats. I dagarna informerades även sjukhusledningen vid SU.
FAKTA Njurcancer
Varje år drabbas omkring 1 000 personer i Sverige av njurcancer. Män drabbas 1,5 till 2 gånger så ofta som kvinnor.
De flesta som får njurcancer är 60 år eller äldre. Det förekommer, men är ovanligt, med njurcancer hos personer under 40 år.
Ofta saknas symptom och diagnos ställs ofta först då tumören blivit relativt stor eller har spridit sig till något annat organ.
Blod i urinen är det vanligaste symptomet. Andra sjukdomar som kan ge blod i urinen är cancer iurinblåsan och kraftiga urinvägsinfektioner.
Värk på den sida av kroppen där den sjuka njuren sitter är ett ganska vanligt symtom vid njurcancer.
Feber, högt blodtryck, viktnedgång och matleda kan också förekomma vid njurcancer.
De första tecknen på sjukdom kommer ibland från andra delar av kroppen, till exempel lungorna, lymfkörtlarna, levern, skelettet eller hjärnan. Då har cancern spridit sig och bildat metastaser, dottertumörer. Källa: Cancerfonden
