Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Göta älv måste anpassas till ett nytt klimat. Det kommer att ta 10-20 år att genomföra efter flera år av förberedelser, skriver debattörerna.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Göta älv måste klimatsäkras redan nu

Klimatförändringen väntar inte. Göta älv måste anpassas till ett nytt klimat. Detta tar tid och det är dags att börja nu, inget blir bättre av att vänta, skriver Åsa-Britt Karlsson och Bo Lind, Statens geotekniska institut SGI.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Statens geotekniska institut, SGI har föreslagit att regeringen inrättar en särskild delegation för klimatanpassningsinsatser mot skredrisker i Göta älvdalen. Vi väntar tillsammans med kommunerna i området, länsstyrelsen och regionen på ett besked.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men tyvärr väntar inte klimatförändringarna. Årsnederbörden över Sverige har ökat och vi har också mätt långsiktigt stigande grundvattennivåer. I ett samhällsperspektiv förändras klimatet mycket snabbt. Vid FN:s klimatmöte i New York i förra veckan var budskapet helt tydligt – klimatförändringen är ett faktum ”och ingen film” som Leonardo DiCaprio uttryckte det i sitt tal.

Enorma förändringar

Allra viktigast givetvis är att få stopp på utsläppen och lämna det fossilberoende samhället. Om vi kan hejda uppvärmningen till två grader globalt kanske vi fortfarande kan hantera situationen i många delar av världen, även om det kommer att krävas mycket för att möta också den förändringen. Blir temperaturökningen betydligt större än så väntar enorma förändringar i våra livsvillkor och ingen vet hur vi ska möta en sådan situation.

Klimatförändringen upp till två grader kan vi inte stoppa. De globala klimatsystemen är tröga och även om vi i morgon skulle få ett helt klimatneutralt samhälle kommer klimatförändringen att slå igenom. Alla tillgängliga data pekar på att en havsytehöjning på omkring en meter är oundviklig. Lika oundviklig är den ökade nederbörden med häftigare vattenavrinningen i Sverige, inte minst Västsverige. Redan för fem år sedan (2009) antog EU-kommissionen en handlingsplan för unionens klimatanpassning och i Sverige har fler och fler städer, bl.a. Göteborg, antagit riktlinjer för hur man ska bygga med hänsyn till framtidens högre vattennivåer.

Förändras dramatiskt

Hus, vägar, broar och andra anläggningar som vi bygger nu kommer att finnas kvar under lång tid. Under tiden kommer klimatet att förändras dramatiskt. Havsnivån kommer att vara omkring en meter högre och nederbörden kan enligt de senaste scenarierna vara upp till 40 procent högre än i dag i stora delar av vårt land.

För att hantera klimatet om 50-70 år måste vi helt enkelt anpassa hela samhället. Mer nederbörd i Vänerområdet betyder mer avrinning i Göta älv och för att möta det nya klimatet gav regeringen för fem år sedan ett uppdrag till SGI att studera hur ökade vattenflöden påverkar riskerna för skred och ras.

Mest skreddrabbade området

Göta älvdalen är Sveriges mest skreddrabbade område. Det vi upptäckte vid kartläggningen 2009-2012 (Göta älvutredningen) var att många områden redan idag har alltför dålig stabilitet. Det finns risker för skred på många håll längs Göta älv. Och det finns också många som är berörda, inte minst de 700 000 som är beroende av älven för sitt dricksvatten.

SGI:s kartläggning visade också att det är möjligt att öka tappningen i Göta älv i framtiden, när nederbörden ökar allt mer. Vi förbereder oss för de högsta flödena på flera tusen år. Det kräver dock att man vidtar åtgärder och ett överslag pekade på kostnader på 5–6 miljarder för att stabilisera hela sträckan på båda sidor av älven. Med de insatserna skulle man kunna åtgärda alla områden med hög risk redan idag och dessutom ta höjd för att klara framtida klimatförändringar. Vi anser att kostnaden är samhällsekonomiskt väl motiverad – det gäller att klimatanpassa en hel region. Åtgärderna kan ge en möjlighet till ökad tappning i Göta älv för att undvika översvämningar i Karlstad, Lidköping, Mariestad och andra Vänerkommuner och samtidigt bygga bort dagens höga skredrisker längs Göta älv.

Göta älv måste anpassas till ett nytt klimat. Detta tar tid och det är dags att börja nu, inget blir bättre av att vänta. Vänern och Göta älv är nationella intressen. Ett första steg för att komma igång med anpassningsåtgärder är att inrätta en särskild delegation som kan samordna arbetet.

Åtgärderna kommer att ta 10-20 år att genomföra och det krävs flera år av förberedelser. Det är ingen tvekan om att åtgärderna behövs och vi vill komma igång så snart som möjligt.

Åsa-Britt Karlsson

generaldirektör Statens geotekniska institut, SGI

Bo Lind

stf generaldirektör Statens geotekniska institut, SGI