Göteborgs konsthall är bäst i landet på att ge konstnärer bra arbetsvillkor. Endast 7 av 60 konstinstitutioner lever upp till den reko-märkning som nu gjorts.
Bakom reko-stämplingarna står konstnärerna Jan Rydén och Erik Krikortz samt litteraturvetaren Tanja von Dahlern. Tillsammans har de gjort en genomgång av 86 konstinstitutioner som ställer ut nu levande svenska konstnärer. De utvalda institutionerna har anställd personal och oftast någon form av statligt stöd.
Allra bäst på alla punkter är Göteborgs konsthall, som efter Göteborgspolitikernas vändning i måndags nu också får vara kvar. Lene Crone Jensen, konsthallschef sedan 2005, ser konstnärernas ersättning som en större fråga.
-Det handlar inte bara om konstnären utan om konstens villkor i samhället. Konsten är inget som ligger utanför, något som ska ses som ett tillägg. Den har ett egenvärde, säger hon.
Via enkätundersökningar både med institutionerna och med utställande konstnärer har de tre reko-undersökarna kontrollerat bland annat om institutionerna upprättar skriftliga avtal, om konstnärerna får sina omkostnader betalda samt om utställningsarvodet är avtalsenligt.
Utgångspunkten är det nya MU-avtalet som reglerar just konstnärers ersättning. Av de 86 tillfrågade institutionerna har de lyckats få fram tillräckligt många uppgifter om 60.
Inställningen, inte storleken, är avgörande, visar undersökningen. Bland de sju reko-märkta finns giganterna Moderna museet och Nationalmuseum, men också lilla Konsthall C i Hökarängen med en årsbudget på 0,9 miljoner.
-Det finns inget linjärt samband mellan stor och liten budget och goda eller dåliga villkor, säger konstnären Jan Rydén.
1. Göteborgs konsthall
2. Färgfabriken norr
3. Riksutställningar
4. Moderna museet
5. Nationalmuseum
6. Konsthall C
7. Örnsköldsviks museum och konsthall.
Minst reko:
55. Smålands museum, Sveriges glasmuseum
56. Konstnärshuset
57. Thielska galleriet
58. Bror Hjorths hus
59. Jakobsbergs konsthall
60. Gotlands konstmuseum
Gjord med stöd av Framtidens kultur, Statens kulturråd och Västra Götalandsregionen. Syftet är att föra diskussionen om konstnärers arbetsvillkor framåt. Alla institutioner plus 400 svenska konstnärer har blivit tillfrågade i enkäter. I vissa fall har information hämtats in från institutionernas huvudmän eller från Statens kulturråd. En oberoende statistiker konsulterades.
Undersökningen visar att en fjärdedel av de svenska konstnärer som i fjol ställde ut på de aktuella institutionerna saknade skriftligt avtal.
14 procent av dem fick inte alla sina utställningskostnader täckta.
56 procent fick ett utställningsarvode under det avtalsmässiga.