Göteborgs dramatiska teater | Kentaur
Göteborgs dramatiska teater | Kentaur

Göteborgs dramatiska teater | Kentaur

ANNONS
|

Det grekiska sagoväsendet kentaur, till hälften man, till hälften häst, är en uråldrig symbol för människans slaveri under sina våldsamma drifter. Just detta våld, det sexuella men också det som används för att befästa makt, handlar Mats Wahls 22 år gamla pjäs Kentaur om.

Fyra niondeklassare möts i ett källarförråd, till synes bara för att umgås. Snart framgår att anledningen till deras möte är det sexuella övergreppet på en klasskamrat dagarna innan. Alla var de inblandade på något sätt, och när de nu träffas för att samordna sina vittnesmål innan polisförhören blir situationen snabbt otäck och hotfull.

Förrådets nätvägg hamnar i den trånga spellokalen bara decimeter från publikens ansikten. Det bidrar till den instängda känslan som uppstår när ungdomarna, vildsint, skuldmedvetet och med handgemäng, köpslår om vilken roll var och en ska sägas ha haft under dådet. Den makt man får i spelet avgörs inte bara av fysisk dominans, utan också av det strukturella våldsutövande som klass och sexualitet för med sig.

ANNONS

I Göteborgs dramatiska teaters bearbetning har en av de fyra högstadiepojkarna fått bli en Jossan i gestaltning av Hanna Ullestam; det är gott så, tycker jag. Laddningen i stycket blir onekligen mer intressant när den grabbiga sexualkulturen får ställas till svars (och generas) av någon som är fångad på spegelsidan av normen.

Frigruppen kommer som med sin förra pjäs Revolutionens år att anordna skolvisningar av föreställningen. Det bör de lyckas alldeles förnämligt med. I Kentaur har de nämligen råkat hemligheten bakom att inge bestående lärdomar.

Vad det rör sig om är helt enkelt riktigt god teater, en pjäs som med fejkcigaretter, bensintändare och våldsamma utspel lyckas aktivera alla sinnen hos åskådaren. Och aldrig under speltiden känner jag, gud ske pris, att någon vill lära mig något.

ANNONS