Flerbostadshus kan produceras genom att grupper av människor själva går ihop och agerar beställare. Alltså egnahem, fast i flerbostadshusets form, inne i städerna. Det kallas för byggemenskaper, skriver debattören.
Flerbostadshus kan produceras genom att grupper av människor själva går ihop och agerar beställare. Alltså egnahem, fast i flerbostadshusets form, inne i städerna. Det kallas för byggemenskaper, skriver debattören.

Göteborg kan ta täten med nytt bostadsgrepp

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Den svenska bostadsproduktionen har i flera år fallit handlöst. Under de senaste sex åren har nyproduktionen minskat med 75 procent och under de senaste tio åren har vi byggt hälften så många bostäder per invånare som övriga nordiska länder. Bostadssektorn i Sverige är ur funktion.

Att det byggs alldeles för lite är dessvärre inte det enda problemet. Lika allvarligt är att det byggs helt fel. De få nya bostäder som ser dagens ljus svarar inte mot de behov som finns, de motsvarar inte dagens familjesammansättningar och livsstilar och är inte anpassade till de ekonomiska förutsättningarna i befolkningen i stort. De nya bostäderna bidrar inte till ändrade vanor för ökad hållbarhet, de ökar inte vår frihet och bryter inte isolering eller segregation. Kort sagt: de misslyckas med nästan allt det som bostäder i dag måste lyckas med för att bidra till social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

ANNONS

Det behöver inte vara såhär. Vi kan få ett mycket bättre byggande. Men då måste en del saker förändras. När krisen i bostadsbyggandet diskuteras riktas ofta kritiken mot byggbranschen, kommunerna, bankerna eller arkitekterna. Men det stora problemet finns inte där, det finns bland byggherrarna – beställarna.

Oelastisk marknad

I dag finns i huvudsak två grupper av beställare av nyproducerade flerbostadshus: allmännyttiga bostadsbolag samt privata fastighets- och bostadsutvecklare.

Historiskt har allmännyttan haft det samhälleliga uppdraget att göra något åt bostadsnöden och samtidigt vara kvalitetsdrivande. Det uppdraget och de förutsättningarna har inte allmännyttan i dag.

De privata byggherrarna å sin sida utgår från marknadsefterfrågan, vilket innebär att bostadssökandes behov rankas efter köpkraft och att produktionen i allt väsentligt styrs av de två principerna riskminimering och vinstmaximering.

På en oelastisk marknad som präglas av brist innebär detta ett obefintligt innovationstryck. Med ett fåtal undantag lämnar dessa byggherrar därför idag ett sorgligt spår av medioker feghet bakom sig i den byggda miljön.

Varje kategori av beställare agerar utifrån sina mål, förutsättningar och begränsningar. Kan inte göra på annat vis. Vad som saknas i svensk bostadsproduktion idag är en typ av byggherrar som har en utgångspunkt där man har såväl incitament som förutsättningar att beställa nyproducerade bostäder som är på samma gång prisvärda, innovativa – idéburna – och långsiktigt hållbara.

ANNONS

Nygammal idé

I dag har en nygammal idé som kan svara mot det behovet seglat upp. Den anländer från kontinenten men dess rötter kan lika gärna grävas fram ur vår egen tidigare historia. Det handlar om den lika enkla som kontroversiella idén att flerbostadshus kan produceras genom att grupper av människor själva går ihop och agerar beställare. Alltså egnahem, fast i flerbostadshusets form, inne i städerna. Det kallas för byggemenskaper.

Byggemenskaper har blivit ett stort fenomen främst i Tyskland, Holland och Danmark. I vissa delar av Tyskland står de idag för halva produktionsvolymen. Deras framväxt har inneburit lägre priser för slutkonsumenterna, större variation och mångfald i den byggda miljön, nya och mer aktiva roller för arkitekter, projektutvecklare och lokala byggföretag, ökad delaktighet i stadsbyggandet samt ett ökat fokus på långsiktig hållbarhet och förvaltning. Byggemenskaperna svarar på bredare gruppers behov, de driver fram innovationer och utvecklar nya boendeformer.

Snart vardag i Malmö

Begreppet byggemenskaper är redan på väg att bli vardag i Malmö, Norrköping och Linköping där kommunerna satsar stort och flera projekt ligger i startgroparna. Göteborg är ett halvt steg efter, men skulle, genom politiker och samhällsbyggnadsförvaltningar som har stor öppenhet för nya idéer, inom kort kunna leda utvecklingen. Nu på torsdag arrangerar föreningen för Byggemenskaper en seminariedag om byggemenskaper på Älvrummet i Göteborg. Där möts tjänstemän, politiker och byggemenskapsaktiva för att diskutera hur det kan gå till. Det är ett första avstamp för ett bättre och öppnare byggande.

ANNONS

Erik Berg

arkitekt verksam i Göteborg,

styrelseledamot Föreningen för Byggemenskaper

ANNONS