Förskolan har en viktigt roll när det gäller barnens kommunikation och lärande. Det är på förskolan barnens intresse och ordförråd utvecklas eftersom vi vuxna ska uppmuntra barnen och stimulera deras naturliga språkglädje.
Det är vi pedagoger som med vårt språk påverkar förskolebarnen.
Nyligen deltog jag i en gruppintervju tillsammans med utbildade barnskötare som tagit barnskötare-examen, och jag la märke till att de inte behärskade det svenska språket trots att utbildningen kräver en treårig gymnasial utbildning eller motsvarande vuxenutbildning.
De yngsta barnens språk utvecklas enormt de första åren och det är vi pedagoger som befinner oss i barnens språkflöde. Förorternas yngsta barn glöms ofta bort i många sammanhang i förskolan, eftersom många anser att man bara byter blöja på dem och hjälper dem med kläderna. Detta stämmer inte.
De yngsta barnen har alla sinnen öppna och tar in omvärlden med full kapacitet.
De yngsta barnen har alla sinnen öppna och tar in omvärlden med full kapacitet. Jag tycker att förorternas förskolor ska bemöta det här behovet och att barnskötarna måste behärska svenska både muntligt och skriftligt för att kunna kommunicera och samspela med barnen.
Hur ska de annars upptäcka språkstörningar i tidig ålder när barngruppen talar flera språk, då dessa barn ofta kommer från hem där svenska språket inte behärskas så bra?
Barnen är alltid bland de första som får lida som en konsekvens av att personalen har bristfälliga språkkunskaper i svenska. Det kan till exempel gälla barn med allergi där språket innebär liv eller död.
Pedagogernas uppdrag är är att skapa en förskola där språket blir tillgängligt för varje barn – oavsett hemkultur – och därför måste de som jobbar med barnen kunna kommunicera utan problem på svenska.
Saida Hussein (S), pedagog och ersättare Kommunfullmäktige
LÄS MER:M: Obligatorisk språkförskola i utsatta områden