Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Vi firar vidare med glass, att vi orkat en dag till. Och vi är superhjältar, hon och jag. Inte på grund av våra diagnoser. TROTS våra diagnoser, skriver insändaren. Bild: Dusan Zidar

Vi äter glass på måndagar

För många föräldrar är det lätt som en plätt att servera barnen en näringsrik, balanserad och nyttig kost – vilket de gärna förklarar för mig. De förstår dessvärre inte att det är lätt för att det är lätt, skriver ”Victoria Knight”.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Vi äter glass på måndagar. Firar att en av fem dagar är till ända. Vi lever ett 2/7-dels-NPF-liv (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) men låtsas leva i världen med alla de andra. En mycket sympatisk läkare beklagade hur min dotter bemöts i skolan, med funkofobisk okunskap och oförmåga att se saker ur någon annans perspektiv. Och de påstår att vi har bristande inlevelseförmåga. Ironin! Jag berättar i samförstånd att vi firar lite väl mycket i mångas ögon. Normala människor har tillräckligt med dopamin och karaktärsstyrka för att låta bli – men vi är inte normala. Vi är The superduperamazing-duo med rätt att peka finger åt överjävliga skoldagar, samtidigt som vi begrundar livet med en rocky road-bägare i handen. Svindyra är de, men vi har inga planer på en Mauritiusresa eller en intim fest för våra tvåhundra närmaste vänner. This is it. Vår guldkant. Vårt Mauritius.

På onsdagar slinker det ner någon kaka, för att motivera inför resterande skoldagar.

Ibland äter vi chips på tisdagar. Till på köpet orkar vi älska varandra den kvällen också. På onsdagar slinker det ner någon kaka, för att motivera inför resterande skoldagar. Det serveras en massa annat också, allt det andra vi måste äta för att bli välfungerande medborgare och kunna skriva #carpediem på instagram – trots att vi insett att fånga dagen kan innebära en finsk pinne eller två.

På torsdagar äter vi äppelpaj. Jag får inte i henne grönkål och linsbiffar, men mat. Investerare på börsen förutspår enkelt priset på apelsinjuice. För NASA-anställda är svarta hål inga konstigheter. För många föräldrar är det lätt som en plätt att servera barnen en näringsrik, balanserad och nyttig kost – vilket de gärna förklarar för mig. De förstår dessvärre inte att det är lätt för att det är lätt. ALLTING är faktiskt lätt när det är lätt. För många är det däremot omöjligt att förstå lyckan när barnet får i sig två hallon eller tre skivor gurka. Bär! Grönsaker! Men vi firar vidare med glass, att vi orkat en dag till. Och vi är superhjältar, hon och jag. Inte på grund av våra diagnoser. TROTS våra diagnoser.

Victoria Knight