Politikerna i Västra Götaland fattade förra veckan ett osedvanligt skrämmande beslut. Sedan några år tillbaka har invånarna i Västra Götaland haft tryggheten att få prata med, bedömas och prioriteras av legitimerad sjukvårdspersonal när de behövt ringa det svenska nödnumret 112.
Att man får hjälp av utbildad sjukvårdspersonal när man är sjuk eller skadad kan tyckas som en självklarhet, men så ska det framgent således inte vara (invånarna lyckligt ovetandes) för de som befinner sig inom gränserna för Västra Götaland. I stället föreslår man nu att gå tillbaka till att operatörer anställda på SOS Alarm, som helt saknar formell sjukvårdsutbildning, ska göra denna ibland mycket akuta bedömning av ett potentiellt livshotande tillstånd.
I så fall kommer du framöver att få prata med en person utan formell sjukvårdsutbildning när du ringer 112 för att ditt barn har satt i halsen och inte kan andas, din mamma har ramlat ihop med ett förmodat hjärtstopp eller din fru är på väg att föda ert första barn hemma i badrummet. Tryggt? Patientsäkert? Rimligt?
Om mina barn eller anhöriga blir akut sjuka eller skadade och jag tvingas söka sjukvård, vill jag ha hjälp av kvalificerad vårdpersonal hela vägen, från 112-samtalet till vården på sjukhus. Som jämförelse, ber jag inte en elektriker att klippa mitt hår och inte heller en frisör att dra om elen i mitt hus. Utbildning finns till av en anledning.
Att en hund ligger begraven i detta beslut är inte svårt att räkna ut. Flera regioner, som Stockholm och Skåne, förbereder sig för att lämna SOS för att med legitimerad personal kunna göra patientsäkra bedömningar. Men inte Västra Götaland, som nu alltså vill göra precis tvärtom.
Skillnaden mellan liv och död är ibland ett telefonsamtal bort, vem ska svara när du ringer 112?
Anna
LÄS MER: Edith trodde hon skulle dö – 112-sköterska lade på luren
LÄS MER:Hård kritik mot regionens nya SOS Alarm-förslag
LÄS MER:Långa köer till 1177 – nu kommer fler nummer att ringa