Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Vem har rätt – Allbright eller Eberhard?

Varför var då ingen kvinna intresserad?, undrar Karl-Gunnar Persson.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Kvinnors underrepresentation i olika former av styrelser inom näringslivet och föreningslivet är ett faktum. Allbright skyller på manliga kompisklubbar och att företagsledare blundar för kvinnlig kompetens, medan David Eberhard menar att en större andel av kvinnorna av olika skäl själva väljer bort denna typ av uppdrag jämfört med männen.

Allbright nämner golfklubbar som exempel i sin debattartikel och själv är jag medlem i valberedningen för en stor golfklubb med en kraftigt mansdominerad styrelse - trots att 700 av våra medlemmar är kvinnor. För att rätta till denna obalans skickade vi för en tid sedan ut en uppmaning till samtliga klubbmedlemmar om att den som var intresserad av att engagera sig i klubbens framtida utveckling skulle höra av sig – alternativt rekommendera någon som man trodde skulle vara lämplig. Antalet svar från klubbens kvinnor var lätträknade eller för att vara exakt = 0.

Det hör till saken att klubbens medlemmar (inklusive nuvarande styrelseledamöter) många gånger uttryckt önskemål om att man vill ha en mer ”blandad” styrelse, så i detta fall fanns det rimligtvis ingenting som hindrade kvinnor från att ställa upp. Varför var då ingen kvinna intresserad?

Undrar vad Allright kan ha för ”genusvetenskaplig” förklaring till våra kvinnliga medlemmars ointresse för styrelseuppdrag? Själv lutar jag mot att David Eberhard är den som har rätt.

Karl-Gunnar Persson