Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Ulf Sveningson

Vårt tanklösa språkbruk

Det finns åtskilliga exempel på ord som används tanklöst och som ger ursprungsbetydelsen av orden en helt annan betydelse, skriver Gunilla Lindgren.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Heder är det mest anmärkningsvärda som fått helt annan betydelse än den urspungliga, då man talade om hedersknyffel, hedersman och så vidare. Carl Mikael Bellmans beskrivning av gubben Noa som en hedersman, får i dag en högst tvetydig betydelse, då man samlat en mängd grova brott, oftast begångna av män, under beteckningen hederskultur och hedersvåld.

Ett annat ord som blivit ett populärt förstärkningsord är sjukt och som därmed förlorat sin ursprungsbetydelse. För hur kan någonting vara sjukt bra eller sjukt friskt? Sjukt tyder ju på ohälsa.

Ett helt nytt ord i språket är brukare, som används om de äldre skattebetalarna, som då de utnyttjar den äldreomsorg de har full rätt till, benämns med det föga tilltalande ordet brukare, lätt associerat till missbrukare.

En mer varsam hantering av språket är önskvärt.

Gunilla Lindgren