Vad ska politiken göra om inte stötta ett samhälle som breddar människans erfarenheter och utsiktshorisont, frågar sig Hanna Källberg.
Vad ska politiken göra om inte stötta ett samhälle som breddar människans erfarenheter och utsiktshorisont, frågar sig Hanna Källberg. Bild: Maria Steén

Värdet av vår kultur kan inte bara mätas i pengar

Vad ska politiken göra om inte stötta ett samhälle som breddar människans erfarenheter och utsiktshorisont? skriver Hanna Källberg.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: friaord@gp.se

ANNONS
|

Plötsligt händer det. Igen. Politiken reagerar på att något inte gagnar brett, utan bara kostar (GP 25/12). Exemplet här är Folkteatern.

Vad ska politiken göra om inte stötta, strukturera och organisera ett samhälle som tar hand om och möter de behov som finns och det som utvecklar det kollektiva medvetandet och breddar människans erfarenheter och utsiktshorisont? Det är mycket som kostar och inte ger monetär vinst tillbaka till utförarna, men vem mäter kreativitet och lycka, att vara med i ett sammanhang och att möta sig själv genom att uppleva kultur på konserter, bibliotek, teatrar, kyrkor, kulturhus, hembygdsgårdar och i kvarterslokaler? Vem mäter rörelseglädje, friluftsliv och gemenskap innan man beslutar var pengarna ska satsas? Att mäta genom ekonomi, pengaflöde och antal sålda biljetter är en ingång, men ibland går vi vilse och tappar bort de andra perspektiven.

ANNONS

Vi behöver många olika delar för att vårt land ska fungera. Vad regionen satsar sina pengar på ska på ett ansvarsfullt sätt diskuteras och utvärderas. Men hur skapas den breda bilden, av politiken, i planeringen innan besluten tas? Vem tittar på vilken kvalitet det innebär att ha klarat sina studier på en folkhögskola och efter det bli anställningsbar? Vem ser till att alla barn och unga får möta film, teater och musik under sin skolgång och lära sig att gå till biblioteket? Vem planerar för låga trösklar till ett besök på Folkteatern, som har en så utmärkt verksamhet, eller en dansföreställning på Göteborgsoperan? Vilka politiker gläds åt Angeredsteaterns alltid så aktuella tematik när de skapar teater och då istället tänker: Detta måste vi utveckla och satsa mer på!

Kulturhuset i Bergsjön och Blå stället är fantastiska bevis på att politiken vill något, att skapa mötesplatser. Andra sådana platser är skolor, idrottshallar, fotbollsplaner, ishallar, promenadstråk, parker och lekplatser. Dessa har ofta som grund, av politiken beslutade processer som sedan realiseras.

Så här tänker jag, allt som tillför en människa, en landsort, en stad, en region, ett land glädje, inspiration, utmaning och fördjupat lärande och ger nya perspektiv kan inte alltid mätas i ekonomiska kalkyler. Vi medborgare är olika och gillar olika. Det är givetvis helt OK. Kära politiker, på alla nivåer, våga vara modiga samtidigt som ni är rädda om Sveriges skattebetalares pengar!

ANNONS

Hanna Källberg, lärare och utvecklingsledare

LÄS MER:Kulturens värde är omätbart, därför är det värt allt

LÄS MER:Efter konflikten – Folkteatern sägs inte upp

LÄS MER:Folkets hus är inte boven i konflikten om Folkteatern

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS