Kan någon förstå hur ledningen i Västra Götalandsregionen tänker när de motsätter sig att satsa sitt budgetöverskott på sjukvården så som oppositionen har krävt? Vi ser inte slutet på pandemin och regionens köer till exempelvis BUP är de längsta i hela landet. Vårdpersonalen sliter under långa pass och utan möjlighet till semester och deras närmaste chefer sliter sitt hår. Samtidigt kostar politikerna regionens skattebetalare 180 miljoner om året.
Min familj har erfarenheter från vuxenpsykiatrin i regionen, där vi inte kunde få någon hjälp, men efter nära 20 års kamp fick vi det till slut. I Stockholm.
Regionstyrelsens självgode och ack så tondöve ordförande står i tv och diskuterar hellre budgetteknik än sakfrågor.
Vi har också erfarenheter inom barn- och ungdomshabiliteringen i Göteborg, där vi under fem års tid aldrig har träffat samma person två gånger utan ständigt nya läkare, fysioterapeuter och dietister, som alla har rekommenderat samma saker om och om igen. Ingen av dem har haft modet och professionaliteten att ta beslut och meningslösa remisser har skickats fram och tillbaka. De har också gjort en lex Maria-anmälan på sig själva för uteblivna behandlingar.
Regionstyrelsens självgode och ack så tondöve ordförande står i tv och diskuterar hellre budgetteknik än sakfrågor. De oftast förekommande svaren angående till exempel förlossningsvårdens brister har han mött med: ”Det har inte jag hört” eller ”Det har inte nått mina öron.”
Är detta en bild av välfungerande och jämställd sjukvård för alla i regionen?
Mormor
LÄS MER:VGR har längst kötid till barn- och ungdomspsykiatrin
LÄS MER:Höjd ersättning till vårdpersonal som tar extra sommarpass