Inplastade mikrofoner vid en norsk presskonferens.
Inplastade mikrofoner vid en norsk presskonferens. Bild: Ole Berg-Rusten

Sverige behöver byta strategi

När det handlar om att rädda människoliv så bör det vara av största intresse att nå kunskapen kring hur man gör detta, skriver Daniel Dynesius.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: friaord@gp.se

ANNONS

Jämfört med hela övriga Norden har Sverige mer än fyra gånger fler antal döda i covid-19. Per miljon innevånare räknat så är antalet döda i Sverige strax över sju gånger så hög. Vi behöver byta strategi.

Hittills tycks vi ha sett olika skeenden av pandemins utveckling i olika länder; spridning, platå, avtagande. Kanske kan detta betraktas som “en våg” som får olika amplitud kopplat till exempelvis länders åtgärder och demografiska egenskaper. Det finns antagligen betydelsefulla lärdomar att inhämta. Givet ny kunskap bör det vara rimligt att utvärdera sina åtgärder i relation till utfallet av våg 1. Därefter revidera och vara mer redo inför en eventuell våg 2.

ANNONS

När flera journalister kritiserar forskare och akademiker via personangrepp så har man glömt att kritik och ifrågasättande är en viktig del i forskning som en process för att nå sanning. När bedömningar handlar om att rädda människoliv så bör det vara av största intresse att nå kunskap kring vilka åtgärder som gör att vi bäst kan åstadkomma detta. Vi behöver hitta de bästa idéerna snarast.

Vi medborgare som inte forskar bör även vi se till skärpa våra förnuft, vårt kritiska tänkande och bidra till att skapa ett öppet och sunt debattklimat

En öppnare vetenskaplig och rationellt kritisk debatt vore en tillgång för oss alla då det hade ökat våra möjligheter att finna de bästa åtgärderna för att kunna rädda fler människoliv. Vi bör varmt välkomna och bjuda in den samlade kunskapen hos alla våra forskare och experter till diskussionen. Om Folkhälsomyndighetens data och modeller delas öppet kan andra forskare och experter bidra vetenskapligt till beslutsfattningen.

Vi medborgare som inte forskar bör även vi se till skärpa våra förnuft, vårt kritiska tänkande och bidra till att skapa ett öppet och sunt debattklimat med god förankring i intellektuell hederlighet.

Gemensamt bör vi alla komma ihåg att en andra våg kan uppstå, och för att öka våra chanser att rädda fler liv behöver vi utvärdera Sveriges och andra länders resultat vetenskapligt och förändra strategin baserat på sådan utvärdering skyndsamt.

ANNONS

Daniel Dynesius, analytiker/data scientist

LÄS MER: Här är det senaste om coronaviruset

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS