Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Svensken riskerar bli fattigare

Att vår BNP ökar för att vi blir fler betyder inte att BNP per capita ökar, skriver Sivert Aronsson.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Under senare tid har alltfler uppmärksammat den avtagande produktiviteten i Sverige. Nyckeltalet BNP per capita är nämligen ett av Europas svagaste. Det är illa ur minst två perspektiv, dels då det innebär att vi tappar i konkurrenskraft och dels för att svensken faktiskt blir fattigare.

Sveriges kraftiga BNP-tillväxt under senare år förklaras till stor del av en kraftig befolkningstillväxt, hänförlig till ett generöst flyktingmottagande. Ökad befolkning kräver utbyggd infrastruktur, omsorg, vård och skola. Sådana investeringar driver upp BNP men alltså inte nödvändigtvis BNP per capita. Nyckeln till ökat välstånd för alla är alltså inte befolkningstillväxt i sig utan förutsätter upprätthållen produktivitet.

Forskare vid österrikiska Wittgenstein Centre lät simulera olika scenarier hur Sydkoreas respektive Nigerias BNP skulle utvecklas beroende av befolkningstillväxt och utbildningsnivå. Simuleringarna visade att Sydkoreas BNP skulle varit en tredjedel så låg som i dag om utbildningsnivån legat kvar på samma nivå som för 45 år sedan. Nigerias BNP skulle samtidigt ha varit 29 procent högre om de haft Sydkoreas utbildningsnivå.

Helt avgörande för Sveriges och svenskens fortsatta välgång och konkurrenskraft är därför massiva utbildningsinsatser, särskilt mot den stora gruppen nyanlända. Misslyckas detta kommer vi alla bli allt fattigare.

Sivert Aronsson

Göteborg