Min bästa kulturkalasupplevelse fick jag för länge sedan, men den känns fortfarande mäktig.
Jag hade besökt en av de större konserterna. Vilken artist det var har jag glömt. Men det som hände på vägen hem kommer jag alltid att minnas.
Jag gick på Avenyn och plötslig hördes suggestiv trummusik från en undanskymd plats. Den drog mig till sig. Där stod redan en liten klunga människor och lyssnade till två killar som spelade ”trumma” på gröna soptunnor. Lock, sidor, allt användes för att få fram ljud. Så skickligt och så häftigt. Killarna var glada och entusiastiska. Publiken var nära och kände sig delaktig. Kulturkalas till 100 procent.
Vilken skillnad mot den gången när vi ville uppleva ett av de riktigt stora framträdandena på Götaplatsen. Men det var så trångt att folk fick panik. Barn runt oss grät. Vi ville bara bort, men lyckades inte. Artisten var säkert bra, men det nådde inte fram till oss.
Så gör omstart på Kulturkalaset, gör det småskaligt och närproducerat. Låt göteborgare uppträda för göteborgare. Här finns så många duktiga artister av alla slag som kan ge minst lika stora upplevelser som världsstjärnor.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.