Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Roger Lundsten / TT

Skatt på påsen ett steg i rätt riktning

Det som främst avgör plastkassarnas miljöpåverkan är att se till att de aldrig hamnar i vår natur, vilket tyvärr syns alltför ofta, skriver Jim Ranåsen.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Skatten på plastkassarna är ett steg i rätt riktning där totalförbud av dem är nästa steg. Människor behöver sakta avvänjas. Många länder i Europa och Afrika har redan genomfört totalförbud för plastkassar. Skatten är också ett led i att få oss att återanvända dem flera gånger, inte bara efter en gång och sedan använda den som soppåse. För detta ändamål är soppåse på rulle (den mycket tunnare) mycket miljövänligare att kasta sopor i. Har du redan plastkassar hemma, använd dem flera gånger. När plastkassen till slut är sliten, använd den som soppåse en sista gång, alternativt källsortera som plast.

Den (miljömässigt) bästa kassen är den kasse som används flest gånger. Har du tygkasse hemma så använd den, men köp ingen ny tygkasse, då tygkassen motsvarar ungefär tvåtusen plastkassar (i negativ miljöpåverkan). Det som främst avgör plastkassarnas miljöpåverkan är dock att se till att de aldrig hamnar i vår natur, vilket tyvärr syns alltför ofta. EU har beslutat att vi år 2025 ska använda högst 40 plastkassar per person och år (i EU-länder). I Sverige idag köper vi ungefär 80 plastkassar per person och år. Trots kraftigt ökad medvetenhet och återanvändning så vi får kämpa på.

Det är ett fritt val att fortsätta köpa plastpåsar för engångsanvändning, men nu till ett dyrare pris. Många kommer att fortsätta med denna olat, men många miljö- och naturvänner kommer att tänka till och ändra sitt beteende när de handlar, nu när de megastora konsekvenserna av vår plastanvändning på vår jord uppenbarats.

Jim Ranåsen, 60, som hellre äter fisk än plast